Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Birger Ekerlid: Om EU-valet, klädmodet och kampen för rösträtt

Annons

Häromdagen, den 24 maj, var det exakt hundra år sedan Sveriges riksdag beslutade införa allmän rösträtt för kvinnor. Det kan vara värt att erinra sig när vi i dag väljer ledamöter till EU-parlamentet.

Ett litet råd i all enkelhet är att använda sin rösträtt. Det är minst lika angeläget i dag som på den tiden.

I den mångåriga sekelgamla rösträttskampen spelade kläderna en viktig roll. ”Plaggen rymde stor politisk och symbolisk sprängkraft”, skriver konstvetarna Linda Fagerström och Maria Carlgren i en artikel i tidskriften Populär Historia (nr 5, 1919). De konstaterar att rösträttskvinnorna klädde sig elegant och moderiktigt för att inte bli ifrågasatta. Andra strategier var att klä sig i herrkläder eller att framträda enhetligt i en så kallad reformklänning.

Hur mycket betyder det politiska klädmodet i dag? En av toppkandidaterna till Europaparlamentet, Alice Bah Kuhnke (MP), har vid skilda tillfällen väckt stor uppmärksamhet med sina originella klädval. Vid en nobelfest hade hon en kreation som skulle föra tankarna till klimatförändringarna i Arktis. Året därefter hade hon ett ”lapptäcke” hopsydd av gåvor till Stockholms stadsmission.

”För mig är det självklart att göra politik av allt jag är delaktig i. Att återbruka och återanvända är en av nycklarna för en hållbar värld”, sa hon i en intervju i Expressen.

Efter förra riksdagsvalet sålde Jan Björklund (L) en marinblå skjorta som han hade använt under hela valrörelsen. Den inbringade 42 000 kronor, som skänktes till Expo, en organisation som kämpar mot nationalism och högerextremism. Kan det greppet ge Liberalerna en plats i EU eller rädda partiet från fyraprocentsträsket hemma i Sverige?

Och vad vill civilminister Ardalan Shekarabi (S) signalera genom att kokettera med fluga? Att byta till slips skulle vara som att byta statsskick, har han meddelat i en intervju.

Att döma av bilder från EU-toppmöten är klädmodet där tämligen enahanda. Män i svarta och grå kostymer radar upp sig på de traditionella gruppbilderna. Det som lyser upp i mörkret är enstaka kvinnliga regeringschefer som Theresa May eller Angela Merkel. Men även kvinnorna bär ibland dräkter som för tankarna till män och makt. Merkel har alltid en byxdressmodell som hon varierar i ett antal olika nyanser. Det ger ett enkelt och stilrent intryck och utstrålar stabilitet och konsekvens, vilket förmodligen är avsikten.

Det hetaste politiska plagget just nu verkar vara de gula västarna, symboler för proteströrelser i både Frankrike och Sverige, men det torde dröja länge innan de når parlaments- eller regeringsnivå.

Första gången Sverige röstade i val till EU-parlamentet var 1995. Då var jag själv inblandad i valkampanjen i egenskap av medarbetare i dåvarande jordbruksminister Margareta Winbergs politiska stab. I övre Norrland turnerade vi med musikgänget Röde & Rått från Piteå. De drog igång varje valmöte med schlagern ”Jag vill vara din, Margareta”.

Valbudskapet var glasklart: nu är vi med i EU och ska göra vad vi kan för att påverka politiken.

Den svenska modellen skulle försvaras. Den inriktningen gäller även i dag.

Däremot var det inte alltid enkelt att förklara poängen med att rösta; vilken makt hade parlamentet egentligen och vad betydde min röst?

Sedan dess har EU-parlamentet fått mer att säga till om. Diskussionen om vad EU ska göra eller inte göra är fortfarande en nyckelfråga, men framför allt finns en hårdnande skiljelinje mellan de krafter som står upp för demokrati, frihet och humanism och de auktoritära, nationalistiska strömningar som undergräver grundläggande mänskliga rättigheter. I väsentligt högre grad än tidigare är EU-valet ett viktigt värderingsval.

När vi röstade till EU 1995 var valdeltagandet 42 procent, en mycket låg siffra. I några val sjönk den ytterligare, men år 2014 steg andelen till 51,1 procent. Det ökade dock inte i alla delar av landet och det var stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. EU-valen tenderar att bli det forskarna kallar andrarangsval. Om riksdagsvalet är som allsvenskan spelar EU-valet i division 2.

Rösträttskvinnorna för hundra år sedan visste emellertid att varje enskild röst var viktig. De ville ha inflytande och visade prov på stort mod och engagemang.

Samt inte minst medvetenhet när det gäller klädvalet. Men oavsett hur du väljer att klä dig i dag, stå upp för rösträtten och inspireras av kvinnorna genom att gå och rösta!

Birger Ekerlid

Annons