Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Biolog slår larm: Kalfjället växer igen

Det kommer inte att finnas något kalfjäll kvar, annat än på några toppar, i framtiden. Den långsiktiga prognosen är nämligen att hela fjällkedjan kommer att beskogas om så där 100 till 200 år.

Annons

– Men det kan lika gärna ta 300 år eller 50 år beroende på vad som händer, säger biologen Per Larsson från Arvika som tillsammans med ytterligare några biologer nyligen har inventerat fyra toppar från trädgränsen till stora Härjångsstöten på uppdrag av länsstyrelsen i Jämtland och Naturvårdsverket.

Det handlar alltså om att se vad som händer med vegetationen när klimatet blir allt varmare.

Det handlar om ett internationellt forskningsprojekt som tittar på 50–60 toppar över hela jorden. Allt är initierat av en grupp på ett universitet i Wien.

Hur var uppdraget från länsstyrelsen?

– Att välja ut ett område med fyra toppar från trädgränsen till högalpint på samma sätt som jag gjorde 2001 i Abiskofjällen. Där skulle vi på ett standardiserat sätt mäta in toppen ner till tiometersnivån under och sedan dela upp den i olika sätt och utföra inventeringen, säger Per Larsson.

En orsak är att det skett mycket stora förändringar i Österrike sedan de gjorde första inventeringen för åtta år sedan. Då handlar det alltså om markanta förändringar.

Vad handlar det om för förändringarna?

– Vissa arter ökar, framför allt är det väldigt tydligt att trädgränsen flyttar uppåt i Sverige, om man jämför flygbilder för 40–50 år sedan.

– Vitsen med det här materialet är att vi samlar så mycket att vi sedan kan behandla det rent matematiskt för att se signifikanta trender och säkert säga att det har skett förändringar,

Men vilka förändringar det handlar om kan han inte säga eftersom det ska presenteras vid en konferens i höst. Det har bara sagts att det fanns förändringar på 16 olika toppar i Europa.

Han nämner ändå ett anmärkningsvärt fynd som påträffades när de var på högsta toppen av stora Härjångsstöten, 1627 meter över havet.

– Här fanns det tre tuvor av ett gräs som heter Kruståtel, det är ett vanligt skogsgräs som man brukar se på hyggen som böljar sig när det blåser. Det brukar bara finnas upp mot trädgränsen. ett naturligt skogsgräs på väf upp

– Det är säkert inte osannolikt att det i alla tider har fraktats frö med vinden, men de har inte kunnat gro eftersom det har varit för kallt, säger Per Larsson.

– Det är egentligen huvudsyftet med undersökningen att se vad växterna i alpin miljö, alltså på kalfjället, som ligger precis på gränsen klarar av. Det enskilt avgörande för att de ska överleva är temperaturen och så fort det blir lite varmare klarar de att etablera sig lite högre.

Han förutspår att många av de högalpina arterna som bara finns där uppe kommer att konkurreras ut och försvinna.

– Det har funnits stora förändringar tidigare i historien men det sker så snabbt nu. Förut pratades det om att förändringar skedde på 50 000–100 000 år. Nu har det bara på hundra år skett oerhört snabbt, det finns globala trender som visar på bortåt en grads temperaturökning, en grad i medeltal över jorden är mycket mera här. I den här miljön är ett par grader mätbart då växterna reagera snabbare på hög höjd.

Om det nu blir en grads temperaturhöjning på 100 år och den trenden fortsätter, vad innebär det?

– Den långsiktiga prognosen är att hela fjällkedjan kommer att beskogas över 100–200 år, men det kan lika gärna ta 300 år eller 50 år beroende på vad som händer. Det kommer inte att finnas något kalfjäll kvar annat än på några toppar när det gäller träden, men sedan kommer det att ske en enorm förändring i florans sammansättning, alltså mindre biologisk mångfald.

Han säger att även smådjur och insekter gynnas av klimatförändringen.

– Vi har bott i Gåsenstugorna i två veckor, och där var det fruktansvärt mycket mygg, det brukar det normalt inte vara så högt upp. Parasiter gynnas också när det blir varmare, det har exempelvis förutspåtts att vi kan få tillbaka malaria här uppe eftersom det blir varmare.

Men så snabbt går det kanske inte, för förra torsdagen snöade det på fjället.