Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bidöd kan hota global matproduktion

Det surrar mellan blommorna. Bin som flyger från växt till växt tar med sig livgivande pollen. Men surret hotar att upphöra i de områden som drabbas av bidöd.

Annons

Bidöden har hittills slagit hårdast i USA där närapå en tredjedel av bisamhällena slogs ut efter vintern 2013. De första dramatiska förlusterna av bisamhällen sågs där 2006 och 2007.

Även Kanada, Afrika och Asien har drabbats. Orsaken till den massiva minskningen i vissa områden är inte helt klarlagd ännu. Men forskare är överens om att det handlar om en komplex problematik med parasiter som en orsak och bekämpningsmedel samt moderna biodlingsmetoder som sidoorsaker.

Om antalet pollinerande insekter minskar är det ett stort hot mot matförsörjningen i världen. 78 procent av livsmedelsproduktionen inom EU är beroende av pollinerande insekter, som bin och humlor. I områden som drabbas av omfattande bidöd så ser man redan nu minskningar i skördarna på upp till 40 procent.

Albert Einstein lär ha sagt följande om binas roll i ekosystemet:

– Om bina försvinner från jordens yta, så har mänskligheten bara fyra år kvar att leva. Inga bin, ingen pollinering, inga växter, inga djur och inga människor.

Men Professor Ingemar Fries, som forskar på bin vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, tonar ner hotbilden.

– Det finns problem men de är inte akuta utan än så länge hanterbara, säger Ingemar Fries. Men om vi fortsätter som vi gör med stora monokulturer utan blomningskontinuitet så kan problemen växa.

Det är just områden av detta slag som drabbats av massdöd i bisamhällena. Områden där bara en gröda odlas, dit bin transporteras för pollinering och bekämpningsmedel och antibiotika används, verkar vara faktorer som ökar risken att områden drabbas av omfattande bidöd.

– Men den främsta orsaken är varroakvalstret, en parasit som angriper bisamhällena, som delvis har blivit resistenta mot de bekämpningsmedel som används, säger Ingemar Fries. Sen bidrar andra orsaker som bekämpningsmedel med marginaleffekter som kan få de av parasiter försvagade bina att dö.

– Just bekämpningsmedlen tror jag är värst för andra pollinatörer, säger Ingemar Fries. Bina är ganska robusta.

Larmrapporterna om bidöd har tagits på allvar. Det har blivit lättare att få forskningsbidrag till biforskning. 2009 släppte Jordbruksverket en stor rapport i ämnet.

– Jag skulle säga att läget i Sverige varit ganska oförändrat sedan dess, säger Ingemar Fries. Den här milda vintern i år har varit gynnsam för bina. En del problem har spillt över från bland annat USA till Europa och nu vill man börja samla in enhetliga data om biförluster i Europa.

Jämtland är däremot läget för bina bra än så länge.

– Vi har ingen varroasmitta i sex av länets åtta kommuner, säger Eva Johansson, som är ordförande i Storsjöbygdens biodlarförening. I de andra två så misstänks det att det finns varroa men det är inte konstaterat ännu.

Även andra bisjukdomar är i stort sett frånvarande från vårt område ännu så länge.

– Bina har det bra här, säger Eva Johansson. Det är en stor variation i växtligheten som gör att de trivs. Sen kommer nog varroakvalstret även hit så småningom men vi hoppas att det dröjer så länge som möjligt.