Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Bibliotekarierna i Hammarstrand lyfte mitt läsande"

För Svensk biblioteksförenings Stefan Engström betydde ett bemannat skolbibliotek i Hammarstrand allt för läsningen.

Den nya bibliotekslagen kan bli viktig för glesbygden när den träder i kraft efter årsskiftet.

Annons

Både läsandet och biblioteken har varit inne i en nedåtgående utveckling under lång tid. Enligt Svensk biblioteksförening har så mycket som en tredjedel av de allmänna biblioteken lagts ner de senaste 20 åren. Samtidigt som antalet utlån och besökare fortsätter att minska på biblioteken läser svenska barn och unga allt sämre.

Det är svårt att bevisa om det ena har med det andra att göra, men man vet i alla fall att det finns ett samband mellan tillgången till böcker och barns läsande. 

Den 1 januari nästa år träder en ny bibliotekslag i kraft där det framgår tydligt: Alla, oavsett bostadsort, ska ha tillgång till landets samlade biblioteksresurser genom fjärrlån. Lagen slår också fast att alla lån på folkbiblioteken ska fortsätta att vara gratis för användarna. Den bekräftar också att e-bokslånen fortsatt ska vara avgiftsfria. Och viktigast av allt: biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

I fjol saknade hälften av landets skolelever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En av sex elever saknar helt skolbibliotek enligt en granskning som Kungliga biblioteket, KB, gjort.

Frågan är vad den nya lagen kommer att innebära rent konkret för landets kommuner. Många har redan flaggat för hårdare krav och större kostnader.

– Lagen är en förpliktelse och det är viktigt att ta den på allvar. Hur når vi alla? Glesbygden, där invånarna ofta har långt till biblioteket, är en utmaning. Där spelar inte minst bokbussen, den uppsökande verksamheten, en viktig roll, säger Stefan Engström, kommunikationschef vid Svensk biblioteksförening i Stockholm, som också berättar att undersökningar visar att tre faktorer har stor betydelse för folks benägenhet att uppsöka biblioteket: avståndet, om det är bemannat av personal och om det finns ett aktuellt utbud.

Själv vet han mycket väl vad ett bemannat skolbibliotek i Hammarstrand kan betyda för en ung människa.

– För mig var det inte skolan som fick mig att börja konsumera en större mängd text, det var bibliotekarierna. Jag hade aldrig kunnat lyfta min läsning till nästa steg utan just den pedagogiska resursen. Det fanns någon som kunde se mitt läsande, mina behov och just min nyfikenhet. Det var oerhört stimulerande och viktigt för min läsförståelse.

Stefan Engström lyfter gärna fram att det på många bibliotek arbetas intensivt med att vända besöks- och utlåningskurvan. Och det finns de som lyckas.

– Bland annat i Jämtland ger satsningarna resultat. Bräcke och Berg sticker till exempel ut vad gäller utlåning av barnböcker, vilket är glädjande. Det blir också en uppmaning till andra kommuner och kommunpolitiker om att det går att vända en negativ trend.

Han upplever att det finns ett bra samarbete mellan kommun- och länsbiblioteken, men anser samtidigt att staten borde ta ett större ansvar för samtliga bibliotek i landet.

– Om staten hade en strategisk, nationell politik skulle inte kommunerna behöva uppfinna hjulet varje gång, säger Stefan och tar e-boken som exempel.

– Den innebär ett stort teknikskifte och en fantastisk möjlighet för biblioteken att få fler att läsa. Men som det är nu måste varje bibliotek göra egna avtal med leverantörerna. Tänk om staten i större utsträckning kunde samordna en sådan utveckling på ett smidigt sätt!