Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bevara Sverige öppet

Annons

Att värna om svenska traditioner känns rent allmänt inte som någon stor och viktig fråga. Men Sverige har något unikt som vi ska vara väldigt rädda om: Öppenheten. Den som har säkrats genom offentlighetsprincipen, de fria oberoende medierna och meddelarskyddet. Den som gör att allmänheten kan få reda på vad som pågår bakom kulisserna i en offentlig verksamhet även om makthavarna inte vill det. Den som har gjort Sverige till ett av de minst korrumperade länderna i världen.

Det finns flera tecken på att den öppenheten håller på att vittra sönder. Sedan Sverige gick in i EU har det tagits 65 beslut som skärpt sekretessen på olika områden. I 12 av de fallen har regeringen gått med på att begränsa meddelarfriheten, den som ger tjänstemän som läcker till media rätt till anonymitet och förbjuder myndigheter att spåra och straffa dem.

Det här har uppenbarligen skrämt många anställda på offentliga myndigheter. I en undersökning som fackförbundet ST har gjort vittnar statsanställda om att det har blivit lägre i tak de senaste åren. Många vågar inte längre berätta om missförhållanden och brister på sin arbetsplats. Hälften av de anställda säger sig ha blivit utsatta för straff som de kopplar till att de varit öppet kritiska. Det kan röra sig om en löneökning som fryst inne eller en karriärväg som stängts. Var fjärde anställd känner sig fri att kritisera internt. Bara var tionde tror att det är fritt fram att kritisera arbetsplatsen offentligt.

Ibland är rädslan obefogad. Många saknar kunskap om hur långt deras yttrandefrihet sträcker sig. Ibland är det andra faktorer som ligger bakom osäkerheten, som hårda krav på effektiviseringar och en växande andel visstidsanställda.

De politiskt beslutade inskränkningarna fortsätter. I höstas gick regeringen med på att alla svenska myndighetshandlingar som kan komma att skickas till andra EU-länder får hemligstämplas. Argumentet var att Sverige annars riskerar att bli isolerat i EU-samarbetet. Det är alltså bättre, anser regeringen, att ge efter för EU-byråkraternas syn på öppenhet än att försvara den svenska offentlighetsprincipen. Det är illa.

Parallellt pågår en annan utveckling som kan göra samhället mer slutet. Det är oftast medierna som har avslöjat korrupta tjänstemän och missförhållanden, antingen efter tips från visselblåsare eller genom grävande i offentliga handlingar. I det nya medielandskap som håller på att växa fram minskar utrymmet för professionellt producerad, granskande journalistik på bekostnad av det innehåll som styrs av lyssnare, tittare, läsare och annonsörer. Det är inte längre en oberoende nyhetsvärdering som avgör vilka nyheter som produceras och lyfts fram. Mer och mer styrs av användarnas och annonsörernas betalningsvilja, av klick och delningar.

Vi är inne i en brytningstid där mediekonsumenterna måste börja betala för en granskande journalistik. Annars kommer den inte att bli gjord.

Vår öppenhet har vilat på två ben: offentlighetsprincipen och de oberoende medierna. Båda har börjat vackla betänkligt.

Vi måste vara rädda om vår världsberömda öppenhet. Är det någon tradition som är värd att bevara så är det den. Till att börja med måste vi kräva att våra politiker försvarar den i EU.