Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Betty Olofsson, Östersund, 101 år

En otroligt stark kvinna har somnat in och fått ro!

Annons

Vår kära lilla mamma föddes i Alsen. När hon var två år dog hennes mor. Vår mamma och hennes syskon placerades ut i olika familjer på olika orter. Mamma hade tur och fick tillbringa sin barndom hos sin mormor och morfar. Enligt mamma själv var hon en pojkflicka som ställde till med mycket bus. När mormor och morfar gått bort fick mamma komma till vår moster Kristina i Enarsvedjan, nere vid Landösjön. Där växte hon upp till en vacker kvinna.

Efter en tid träffade hon vår far. De byggde upp ett hem i Tjärnåsen och så småningom kom vi fem barn till världen. Det var ingen lätt uppgift att bygga ett starkt och stabilt hem, med en värme och trygghet som vi barn, barnbarn, barnbarnsbarn, barnbarnsbarnbarn samt släkt och vänner alltid kände.

Vår mor var en otrolig kvinna. Hon skulle sköta hem, barn, ladugård och på somrarna vara uppe i fäbodarna med allt vad det innebar. På den tiden fanns det till exempel ingen kyl och frys utan all mat skulle kokas in och förvaras i vår jordkällare. Då fanns heller inga halvfabrikat utan all mat måste göras från grunden.

Förutom allt detta var hon skicklig på handarbete. Vävning av både mattor och dukar, stickning av tröjor, sockor, vantar och mössor till alla barnen. Alla vackra dukar hon sydde och virkade. Alla fina virkade överkast som vi fått. Det fanns alltid hembakat bröd i huset och lukten av nybakade bullar när vi kom hem från skolan glömmer vi aldrig.

När barnbarnen kom fick de också känna av farmors/mormors trygghet och värme. Varje lov som tillbringades hos henne bestod av allt som ett barn kan önska sig, vinter som sommar.

När vår pappa dog 1986 flyttade mamma in till Östersund och det var en stor omställning för henne som inte var van vid stadslivet. Men stark som hon var klarade hon av det också. Hon fick snabbt nya vänner och deltog i många resor. Hon skapade i sin nya lägenhet ett ombonat och kärt hem för oss barn att besöka.

Sedermera tog orken slut och hon flyttade till ett äldreboende där hon trivdes och förra året firade sin 100-årsdag med nära och kära. Den 22 mars i år fyllde hon 101 år och nu på påskafton fick hon somna in för gott.

Vi barn hade turen att få växa upp i ett hem fyllt av kärlek och värme, med en mor som lärde oss vad heder och samvete innebär. Vi är så tacksamma för att vi fick lära oss att vara arbetsamma och göra rätt för oss

Saknaden efter vår mor går inte att beskriva, men samtidigt önskar vi henne frid och att hon nu får vila i Rönnöfors bredvid vår älskade pappa.

Barnen