Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bekämpa inflationen!

Annons

Att sätta betyg är en form av myndighetsutövning. Alla ska vara lika inför lagen, i det här fallet skollagen och de nationella betygskriterierna. Hur skulle vi reagera om kommuner i sin iver att göra sig populära bland nybyggare beordrade tjänstemännen att dela ut bygglov på konstruktioner som de vet inte håller måttet? I skolans värld händer det varje läsår: massvis av elever får betyg som inte motsvarar deras faktiska kunskaper.

Mekanismerna bakom den galopperande betygsinflationen är inte helt klarlagda. Flera forskningsstudier har emellertid bekräftat fenomenet, och en återkommande förklaring är skolans marknadsstyrning.

På en konkurrensutsatt marknad gäller det att främja tillströmningen av nya kunder, och vad kan vara mer lockande än utsikten att få fina betyg? Resonemanget är inte mitt, utan Sverker Härds, Skolverkets enhetschef.

Enligt en studie av Lärarnas Riksförbund pressas var femte lärare att sätta glädjebetyg. Och det är inte, vilket man lätt kan tro, bara inom friskolevärlden som den verklighetsfrånvända betygssättningen grasserar problemet finns inom både kommunala och privata skolor. Hela skolväsendet har sugits in i denna destruktiva spiral. Vilket ger stöd åt professor Jan-Eric Gustafssons påstående att betygsinflationen är ett tecken på ett "allvarligt systemfel".

De som försvarar svensk skolas extrema marknadsstyrning menar att konkurrensen mellan skolor tvingar lärare att göra ett bättre jobb, vilket i sin tur ger högre betyg.

Verkligheten – senast den förödande Pisarapporten – visar att det inte är bättre undervisning som är skolors konkurreransvapen, utan betygen i sig.

Skolinspektionen har möjlighet att utfärda sanktioner mot skolor som sätter omotiverat höga betyg. Det kan i och för sig vara en framkomlig väg, för precis som glädjebetyg sätts av ekonomiska skäl, kan hotet om kraftigt försämrat rörelseresultat på grund av böter, få skolledare att avstå från detta oskick.

Men man måste också ifrågasätta grunden för betygsinflationen, nämligen konkurrensutsättningen och vinsten som drivkraft.