Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Behövs det egentligen poliser på landsbygden?

Nyheten att 500 myndighetsjobb ska utlokaliseras från Stockholm hann knappt gå ut i medierna förrän kritiken kom:

"Det är för dyrt. Det ger för dålig effekt. Det blir omöjligt att rekrytera personal."

Professorn i nationalekonomi, Magnus Henrekson, tog i från fötterna och påstod att det kan få "närmast katastrofala effekter" att flytta en myndighet till en ort som inte redan har kluster av liknande arbetsplatser.

Då undrar jag, hur uppstår myndighetskluster? Rimligen har någon från början bestämt att en myndighet ska ligga på en viss ort. Tillväxtverket i Östersund, Konsumentverket i Karlstad, SMHI i Norrköping och Trafikverket i Borlänge ligger samtliga där de ligger på grund av politiska beslut att flytta dem från Stockholm. Var och en fungerar så vitt jag vet väl, och har med åren gett upphov till lokala kluster.

Myndigheter är inga meteoriter. De är resultatet av politiska beslut.

När regeringen vill flytta Strålsäkerhetsmyndigheten till Katrineholm skriker kritikerna att det inte går. Det finns ju inga strålsäkerhetsexperter där!

Men det går.

Man får räkna med ett produktionstapp i början. Erfarenheten visar att de flesta väljer att inte flytta med sin myndighet. Men att hitta kompetent personal på mindre orter har visat sig enklare än man trott. När Folkhälsoinstitutet flyttades till Östersund blev det rusning till tjänsterna. Utbildningsnivån steg. Dubbelt så många i den nya personalstyrkan hade forskarutbildning.

Att statliga myndigheter till och från har svårt att rekrytera beror antagligen lika mycket på att jobben oftast är korta projektanställningar, som att myndigheten ligger "avsides".

Det är här krocken mellan olika synsätt blir tydlig. Om det bara är verksamheten som räknas vore det ju enklast om alla myndigheter hade sin bas i Stockholm. Men de flesta inser att det finns ett egenvärde i att staten är representerad i hela landet.

Våra gemensamma institutioner ska finnas tillhands när vi behöver dem. Gör de inte det tappar vi förtroendet för staten. Det blir svårare att hålla ihop samhället. Klyftorna växer.

Stefan Löfven var inne på det under presskonferensen i onsdags. Känslan av tillit, samhörighet och trygghet minskar om staten inte är representerad i hela landet. Känslan av att vara avhängd växer.

Därför är det viktigare att Polisen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behåller sina lokala stationer och kontor än att Tillväxtverket får 20 nya tjänster i Östersund.

Men det ena utesluter inte det andra.

Det är tydligt att regeringen måste tvinga myndigheter att ta regionala hänsyn i sina lokaliseringsbeslut. Får de själva bestämma dras de ofelbart mot Stockholm, lika säkert som tidvattnet.

Vissa menar att det är så det ska vara:

"Myndigheter ska leda och styra Sverige, då är det rationellt att de utgår från huvudstaden", säger Magnus Henrekson. En ovanligt grov förenkling för att komma från en forskare.

Riksrevisionens beräkning av flyttkostnader för Folkhälsoinstitutet och Konsumentverket (1,1 miljon per arbetstillfälle) citeras alltid när omlokaliseringar kommer upp. Att Statskontoret sett fördelar som lägre lönekostnader och minskad personalomsättning och att Ekonomistyrningsverket beräknat att staten skulle spara mellan 200 och 400 miljoner om året på att flytta från Stockholms innerstad, det hörs sällan i debatten.

Samhällsnytta är svår att mäta. Vad är en vitaliserad arbetsmarknad värd? Vad betyder det för en ort att utbildningsnivån höjs? Hur påverkar ett statligt huvudkontor rese-, konferens-, hotell- och restaurangbranschen?

I Riksrevisionens yttrande över Landsbygdskommitténs förslag att flytta 10 000 statliga jobb från Stockholm syns inte ett spår av tanken att staten kan vara ett kitt som håller ihop landet. Riksrevisorerna nöjer sig med att konstatera att det "sannolikt finns nyttor" med att säkerställa att det finns myndighetsservice och polis på landsbygden.

Det är alltså inte säkert att det behövs poliser på landsbygden. Bara sannolikt. Det är faktiskt rätt häpnadsväckande.