Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bättre villkor i glesbygd, tack

Annons

Den geografiska fördelningen av tillväxten är mycket skev i Sverige. Ett nytt utanförskap växer fram bland ungdomar som bor upp på orter utan framtidshopp. Som en ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund visar är dock utvecklingen inte skriven i sten.

Vissa glesbebodda kommuner går mot strömmen och håller nere arbetslösheten. Nyckeln ligger i att förlita sig på jobbskapande i nya företag. Det är ett betydligt bättre alternativ än att försöka hålla liv i gamla strukturer med regionalpolitiskt stöd.

De kommuner som är eller ligger nära tätorter upplever idag en god utveckling. Sveriges mer glesbebodda kommuner faller å andra sidan efter snabbt. Många unga lämnar den egna orten för att söka lyckan i storstäderna. Kvar blir de arbetslösa och äldre. En förklaring är den snabba urbaniseringen. Samtidigt visar den globala utvecklingen att också mindre orter kan ha framtiden för sig. I USA har många småstäder under senare tid lyckats bättre med sysselsättningen än landets stora metropoler. Kanada är känd för sina framstående storstäder. Ändå sker den snabbaste utvecklingen i mindre tätbefolkade regioner.

Som storstadsbo är det lätt att tro att all framtidspotential finns i branscher som konsultverksamhet, datorspelsutveckling eller andra kunskapsintensiva tjänster. Vid sidan av det finns också omfattande utvecklingskraft i traditionella näringar som tillverkning, skogsbruk, jordbruk, transporter och turism. Små regionala kluster kan genom innovativa lösningar och specialisering skapa tillväxt och jobb i dessa branscher. Problemet är att politiken i Sverige går ut på att genom strukturfonder och kommunala bolag försöka centralplanera fram utvecklingen, snarare än att bana väg för företagen.

Småföretagarnas Riksförbund har undersökt den relativa betydelse som nya företag spelar för jobben i de 110 kommuner i Sverige som har en låg befolkningstäthet. Vår utgångspunkt är hur stor andel av den totala sysselsättningen som finns i nystartade företag. Ett vanligt perspektiv är att landsorter och landsbygd framförallt präglas av nödvändighetsbaserat företagande. Det betyder att företagande är den lösning som allmänheten tar till när de inte lyckas finna en anställning. I så fall borde de kommuner där störst andel av jobben finns i nya företag vara de där bristen på jobb är som störst. 

Vi finner att sambandet är raka motsatsen. Varje procentenhets högre nivå av andelen anställda som verkar i nystartade företag hör samman med 0,62 procentenheter lägre arbetslöshet och hela 2,2 procentenheters lägre ungdomsarbetslöshet. Annorlunda uttryckt uppvisar de 10 kommuner som har högst nivå av nyföretagsamhet 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunen.

Det verkar alltså som att företagandet är mer möjlighetsbaserat i glesbebodda delar av Sverige än vad man vid en första anblick kan tro. En förklaring ligger i att många mindre glesbebodda kommuner förlitar sig på ett föråldrat näringsliv. Ett fåtal stora arbetsgivare som ofta grundades för flertal generationer sedan har en dominerande ställning. Som Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv visat i en gemensam rapport leder det till att många kommuner blir genuint sårbara. Stagnerande utveckling för en eller två stora arbetsgivare sätter hela kommunens framtid på spel.

I dag ser vi tyvärr att många av de stora arbetsgivarna skär ned. Framförallt möjligheterna för ungdomar att komma i arbete begränsas därmed snabbt. Lösningen blir att artificiellt försöka hålla liv i sysselsättningen genom strukturfonder, eller att kommunpolitikerna börjar driva egna företag och försöker planera fram kommunala kluster. Resultatet av denna klåfingrighet blir att företagsklimatet snarare försämras än lyfts. Vår studie av de kommuner som går mot strömmen illustrerar att en betydligt bättre utveckling är möjlig. Vägen ligger i att förbättra de lokala förutsättningarna för nya och växande företag. Statliga beslut kan göra mycket för att förbättra småföretagens förutsättningar. Men de behöver kompletteras med den form av företagarvänlig politik som länge präglat Gnosjöregionen. Den politiska viljan att skapa verklig förändring syns tyvärr inte i valrörelsen.

Leif Svensson, Förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel