Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Barnen får betala besparingarna

En bra förskola ska stimulera utvecklingen av språk, kognition, emotioner och social förmåga. Gör den inte det är den en inrättning för barnpassning.

Annons

För barnens skull måste höga kvalitativa krav ställas på förskolan.

Stora barngrupper och lite personal blir billigt för kommunerna, men negativt för barnen.

Stora barngrupper är riskabla på flera sätt. Stress innebär psykobiologisk obalans som om den blir långvarig ökar risken för framtida psykosomatisk sjuklighet. Andra stressfaktorer i stora barngrupper är buller och trötthet.

Barns hörselorgan är inte mindre ömtåliga än vuxnas. Infektionsrisken ökar bland barn, föräldrar och personal. Detta resulterar i brist på kontinuitet i relationen mellan barn och vuxna vilket skadar den viktiga anknytningen.

Svensk och internationell forskning visar att barn som gått i förskola med god kvalitet utvecklas väl, inte bara intellektuellt utan också socialt och emotionellt.

Det visar sig också att en god förskola kompenserar för ogynnsamma psykosociala förutsättningar, medan låg kvalitet kan skada dem som på olika sätt är mindre robusta och har ogynnsamma förutsättningar, bland annat de yngsta barnen.

Kvalitet består främst i gott samspel mellan barn och vuxna, lagom stora barngrupper, god personaltäthet och låg personalomsättning. Dessa kvalitetsaspekter har tydligt angetts av skolverket.

OECD slår fast i sin rapport ”Doing better for children att det lönar sig att satsa på våra förskolebarn. I samband med att rapporten publicerades varnade OECD: s generalsekreterare Angel Gurria regeringarna i medlemsländerna för att låta den ekonomiska krisen gå ut över barnen.

Vi vet att ett gott samspel med omvärlden och positiv stimulans är nödvändigt för hjärnans utveckling. Under de första åren växer hjärnan snabbare än någonsin senare i livet. Redan när barnet fyllt tre år når hjärnan 90 procent av sin slutliga vikt. Under det andra levnadsåret utvecklas en rad viktiga funktioner, som språk, social förmåga, empati och kontroll av affekter och impulser.

Då är det fasansfullt att få uppleva den idérikedom som för närvarande präglar förskolan. Vi kan läsa om allt från tredagarsinskolningar, gruppinskolningar, stora barngrupper och sammanslagna avdelningar. Bygger detta på forskning och beprövad erfarenhet eller är det för barnets bästa? Nej knappast.

Vi kan ej heller stödja oss på anknytningsteorin som anses vara en av de viktigaste psykologiska teorierna när det gäller kunskapen om hur människor förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg å ena sidan och självständighet, upptäckarglädje, å den andra. Det rör sig i stället om ren okunskap.

Det är viktigt att komma ihåg att anknytningsprocessen danar människans personlighetsutveckling och får därigenom betydelse för människan under hela hennes levnad.

Är det inte då vår plikt att hjälpa människobarnet till en god start, så att det får ett drägligt liv med ett bra språk, en social förmåga, ett fungerande känsloliv och en god tankeförmåga som därigenom kan klara relationer i vardagen?

Torbjörn Klovenborn, Åre

Förskollärare, Vägledare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel