Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bandet lyfter Sofia Karlsson

/
  • Sedan 2005 års ”Svarta Ballader” har Sofia Karlsson gjort sig ett namn som den bästa Dan Andersson-uttolkaren i vår tid.Foto: Håkan Luthman
  • Med sig på turnén har Sofia Karlsson en grupp mycket kompetenta musiker som igår gjorde några starka individuella prestationer.Foto: Håkan Luthman

Annons

Nu när Sofia Karlsson släpper ett album med sina alldeles egna låtar är det tråkigt att säga det, men det kan inte hjälpas – två skivor efter ”Svarta Ballader” är Dan Andersson fortfarande själva ryggraden i Sofia Karlssons musik. Både på skiva och på scen.

För de nya låtarna bär inte sig själva. Visserligen innehåller ”Söder om kärleken” några stunder då Sofia Karlsson släpper fram ett kärlekslängtande ”jag” (till exempel öppningsspåret ”Du var där”). Då är hon som bäst, när hon använder sin egen skörhet på samma vis som hon lagt ned sig själv i så många Dan Andersson-tolkningar. Men lika ofta verkar hon ha gått vilse i spåren efter sina visförebilder. Varken försöket till urban poesi i ”Skärmarbrink” eller den tänkta känslomässiga höjdpunkten ”Smält mig till glöd” når fram. Som textförfattare har Sofia Karlsson fortfarande mycket att bevisa.

Som tur är omger hon sig med ett mycket rutinerat band som kan fylla tomrummet som uppstår när det inte finns mycket nytt att visa upp. Sofia Karlsson lämnar massor av plats till sina medmusiker och med deras hjälp uppstår några av kvällens starkaste ögonblick. Som när violinisten Emma Reid spelar en egen låt och drar med bandet i konsertens enda helhjärtade folkmusikstund. Eller när Sofie Livebrant gör en säregen tolkning av en för mig obekant Dan Andersson-dikt.

Till slut blir det ändå så bra som det ska vara. Med ”Jag väntar”, ”Till min syster” och ”Du liv” omfamnar hon Dan Anderssons vemod och införlivar sin egen värme i hans texter. För en stund påminner hon oss om varför ”Svarta Ballader” blev en sådan succé. För det finns ingen stelbent vördnad i hur Sofia Karlsson närmar sig Dan Andersson.

Hon lyfter texterna rakt in i samtiden för hon vet att ta vara på deras allmän- mänskliga ingredienser – längtan, vemod, svärta. Sofia Karlsson är fortfarande fruktansvärt bra. Det är bara lite tråkigt att hon är det av samma skäl som för fyra år sedan.

Mer läsning

Annons