Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Avreglering som ett självändamål

Annons

Varför avreglerades egentligen bilbesiktningen? Någon som minns? Om man går tillbaka till källorna för att se vad beslutet grundades på blir man uppriktigt fundersam. 2007 presenterade Riksrevisionen en granskningsrapport med det glasklara namnet Bilprovningen och tillgängligheten. I den konstaterades att det hade funnits stora problem i början av 2000-talet då Svensk bilprovning brottades med dålig ekonomi och långa väntetider. Men nu hade väntetiderna minskat. Det fanns "inga märkbara problem" längre. Inte heller "några påtagliga variationer mellan olika delar av landet". Konsultfirman McKinsey gjorde en omvärldsanalys som kom fram till samma sak: Svensk bilprovning var pålitilig, höll en förhållandevis låg prisnivå och var effektivare än andra länders bilprovningar. Kunderna var dessutom nöjda. På en punkt var dock Sverige sämre: här fanns färre stationer och öppettiderna var mer begränsade. Samtidigt varnade konsulterna för att fler stationer och längre öppettider skulle göra stationerna dyrare att driva. Priserna skulle komma att stiga. Om svenska kunder efterfrågade längre öppettider eller om de hellre föredrog lägre priser var det ingen som tog reda på. Uppenbarligen spelade det ingen roll. Regeringen hade redan bestämt sig. En avreglering var bra därför att... ja, den var bra helt enkelt.

Tre år har gått sedan dess. Hur har det blivit? Den mest påtagliga skillnaden för oss norrlänningar är nog att det inte kommer någon påminnelse när det är dags att besikta längre. Annars är det ofta samma gemytliga personal som förut som bjuder på samma sorts kaffe ur plastmugg, men med en ny skylt ovanför infarten. Tre stora aktörer dominerar marknaden. De nya stationer som tillkommit ligger framför allt i storstäderna. Och konsulterna på McKinsey har fått rätt om priserna. Under hösten och vid årsskiftet har de börjat höjas, visar en genomgång som DN gjort. Granskningen visar också att det har blivit svårare att boka tider. Öppettiderna förlängdes mycket riktigt efter avregleringen. Det var ju det som var hela syftet. Men 2012, visar en analys som Transportstyrelsen gjort, började de begränsas igen.

Samma som förut, fast dyrare och mer komplicerat, skulle man kunna sammanfatta. Som efter avregleringen av taxi alltså. Och avregleringen av elmarknaden. Och järnvägen. Det är kanske dags att fråga sig vilka som tjänar på att det svenska samhället avregleras egentligen.