Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Att förstå och ha förståelse

Annons

Det är kul när Nobelprisen delas ut till saker som man i alla fall tror sig kunna förstå. Grafen går det att ha ett hum om genom jämförelsen med och ursprunget i grafit. Alla har vi ju sett en blyertspenna. Att man genom att med tejp ta bort lager efter lager tills man får ett supertunt skikt av kolatomer som både är superhårt, superledande och osynligt, är däremot inte helt lätt att förstå. Jag nöjer mig med att tro att de som delar ut priset förstår. De förstår nog också sådant som att kvantfysiker hoppas kunna utnyttja det hela. Kan det användas i de kvantdatorer som nu är på experimentstadiet. Vad vet jag? Vi kan ändå hoppas att det bara sex år gamla materialet får den väldiga betydelse som man nu spår. För kol finns det gott om på jorden om vi inte eldar upp det till förfång för miljön.

Svårare att förstå är hur Sverigedemokraterna resonerar. När biskopen i Stockholm talade berömmande om demonstrationerna mot ”den rasism som säger att Du är inte lika mycket värd som jag”, då tågade de 20 riksdagsledamöterna från SD ut ur Storkyrkan i protest. Att det skedde när biskopen talade om allas lika värde, åskådliggör hur tunn fernissan är som ska dölja den ideologi som SD egentligen står för. De saknar förståelse för andra.

Ett mer glädjande besked kommer från Lettland där den sittande borgerliga koalitionen fick fortsatt förtroende efter lördagens val. Inte för att Lettland behöver borgerlig politik, utan för att den ryska befolkningens främsta parti, den så kallade Harmonicentern som ibland liknas vid sossar, nu erbjuds plats i regeringen. Krisen är fortfarande djup i Lettland, och nationell samling är säkert av nöden. Men allra viktigast är nog att den stora ryska minoriteten äntligen tas på allvar. Fortfarande 20 år efter självständigheten saknar ju flera hundra tusen av dem rösträtt. Kan landet sätta sig över den etniska klyftan är mycket vunnet på sikt. Här behövs ömsesidig förståelse och ömsesidig respekt.