Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arvid Svedberg

Arvid Svedberg var född i Svarvarböle, Hässjö församling utanför Sundsvall, i en syskonskara av sex barn. I unga år flyttade han upp till Jämtland för att arbeta med väg- och skogsarbete i bland annat Forsåsen.

Annons

Han träffade där sin blivande fru Emy Forslund. 1941 fick de sitt första barn, Levin. Arvid arbetade under åren 1942-44 på kraftverksbygget i Midskogen. Hela familjen bodde under den tiden i Midskogen. Senare flyttade de till Munkflohögen och 1952 fick Arvid anställning på Statens järnvägar med placering i Munkflohögen. 1953 föddes jag. Arvid hade sin anställning vid järnvägen fram till sin pensionering vid 60 års ålder.

Han har engagerat sig i Munkflohögens bys utveckling och ”Munken” har varit hans fristad och hem genom alla åren. När mor ville ut och resa var han mest glad att få stanna hemma i sitt kära ”Munken”. Han uppskattade barnbarnens hyss och upptåg och gillade själv att delta.

Arvids intressen under åren har varit skytte, jakt och all idrott. Det var givetvis skyttet som kom att bli hans stora intresse ända tills för fyra år sedan. Han sköt då sin sista skyttetävling – Kvadratmatchen. Tre generationer låg på skyttevallen under hans sista tävling. Det var bland annat Arvids förtjänst att Munkflohögens skytteförening fick en nystart med många duktiga skyttar genom åren. Han var mycket intresserad av ungdomsverksamhet och det är många som fått en skytteinstruktion av Arvid.

Han har alltid varit politiskt engagerad och satt i kommunfullmäktige för socialdemokraterna i dåvarande Lits kommun. När kommunsammanslagningen med Östersund genomfördes slutade Arvid som förtroendevald. Men det politiska intresset fanns kvar och många är de gånger som far och jag diskuterat politik. Det har varit givande stunder och ibland ganska hårda diskussioner.

1989 blev Arvid änkeman och bodde kvar i lägenheten i Lit fram till 2007 då han flyttade in till Häradsgården. Han hade sina dagliga motionsrundor ända fram till i somras. Saknaden efter mor var stundom stor då han saknade någon att dela vardagen med. På Häradsgården fick han en god omvårdnad under den tid han bodde där.

Mer läsning

Annons