Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åre söker nya sätt att hitta utvecklingspengar

Destinationsbolaget Åreföretagarna behöver få in investeringspengar för att göra Åre attraktivare. Frågan är vem som ska öppna plånboken, gästen, staten eller någon annan?

Och vad ska det kallas?

Annons

Destinationsbolagets VD Lars-Börje ”Bulan” Eriksson ryggar direkt för ordet ”turistskatt”.

– Skatt är absolut inget vi kan besluta om, säger han.

Han är inte heller särskilt trakterad av ordet ”bäddpeng”, utan betonar att om någon extra avgift ska läggas på gästen, så ska det ge ett konkret och direkt mervärde.

Vad det handlar om är att man i Åre behöver få in mer pengar till infrastrukturinvesteringar, saker som skapar trivsel i byn, som mer service och ett bättre torg, sådant som ingen i nuläget tycker sig kunna betala för.

– Den här diskussionen har pågått i över 20 år, det är inget nytt, säger Eriksson.

Och vilken väg man ska gå för att komma dit, det finns det absolut inget beslutat om, understryker han. Det finns heller inte omnämnt i näringens och kommunens gemensamma Vision 2020, som handlar om hur Åre ska växa och bli Europaledande som fjälldestination.

Att frågan dykt upp nu beror helt enkelt på att en kreativ journalist ställt frågor. Och att en schweizare på besök i byn frågade hur saker finansierades, om kommunen bidrog. När han fick veta att så ej var fallet, att det var näringen som fick skjuta till pengar, tyckte han det var väldigt konstigt.

I alperna har man ”kurtax”, en bäddpeng på en euro (cirka 10 kronor) per person och gästnatt som läggs på hotellräkningen, vilket fungerar bra där. Men Bulan medger att det finns en fara i att lägga en sådan avgift på Årebesökarna. Det kan skrämma bort gäster.

Han framhåller att man i bolaget diskuterar andra möjligheter, som statliga pengar av den typ man fick då kabinbanan byggdes. Men det kräver förstås att intresse väcks på regeringsnivå. Andra sätt är att hitta nya finansiärer.

•Många tycker att med Åres höga priser och exempelvis Skistars ständigt ökande vinster borde det redan finnas pengar till dessa saker?

– Nej, säger Lars-Börje Eriksson. Företag betalar ju bara statlig skatt, så de enda pengar som kommer in till kommunen är från företagens anställda, som lever och betalar kommunalskatt här.

För övrigt är det bara några få stora företag som tjänar mycket pengar i Åre. De flesta av destinationens 220 medlemsföretag får kämpa för att överleva. Vintersäsongen går bra men resten av året är det tufft.

Ett aktivitetsbidrag tas ut per bädd av kommunen när exploatörer bygger turistbäddar i Åre, men hur de pengarna används och hur mycket det finns känner han inte till, förutom att kommunen bidrog när Åres vandringsleder rustades upp inför sommaren.

Det är just för sommarsäsongen som största behoven finns, till vandring, mountainbike, sjöaktiviteter och transporter, dessutom behöver den hållbara tekniken byggas ut mycket mer.