Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Arbetslösheten är inget räknefel

Annons

Dagen innan studenten varnade min lärare för social bakisångest. 

Det värsta var inte huvudvärk av alkohol.

Utan att veckorna efter allt firande inte kunna svara på frågan: Så, vad ska du göra nu?

Just nu går filmen Divergent på bio. Där får alla ungdomar göra ett test. Resultatet berättar vad de borde göra av sitt liv: syssla med välgörenhet, skydda staden, utbilda sig eller bruka jorden. Alla får sedan göra ett val vilken del av samhället de vill tillhöra, ett val som inte går att ändra. 

Sverige har en hög arbetslöshet bland unga. Det har lett till en märklig politisk situation. När någon partiledare från Alliansen pratar om detta låter det som om det största problemet är hur man mäter antalet arbetslösa. Det här leder till långa och obegripliga debatter om definitionen av en ung utan jobb. Varför är den diskussionen så viktig för högern?

Förra året gav EU krispengar till delar av Sverige på grund av den höga arbetslösheten bland unga.  Det är inte så bra betyg för en Allians som uppfann ordet arbetslinjen. 

Därför fortsätter partiledarna från höger hävda att siffrorna ger en felaktig bild. Statistiska centralbyrån har därför undersökt ifall statistiken över arbetslösa ungdomar går att jämföra med andra länder i Europa. De har kommit fram till att det går.

Sveriges höga arbetslöshet jämfört med andra länder är alltså inte något räknefel. Det handlar inte om olika sätt att räkna på. Det är istället en misslyckad arbetslinje. 

Ungdomarna i Divergent gör uppror mot systemet.

De nyblivna studenterna i Sverige vill kunna svara jobba eller plugga, när någon frågar vad de ska göra. 

Ingen vill säga Nu blir det arbetslöshet och sedan kanske fas 3. 

Unga kommer sluta lyssna på Alliansen om partiledarna fortsätter mena att det är siffrorna det är fel på. Statistiken har motbevisat deras bortförklaringar. 

I filmer och i verkligheten: unga med drömmar accepterar inte att bli ignorerade.