Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetslöshet som affärsidé

Annons

För många långtidsarbetslösa skulle det räcka med att bryta isoleringen, komma i gång med rutiner, få en arbetsplats att gå till och arbetskamrater som brydde sig. Då skulle de få tillbaka tron på sig själva och klara ett jobb.

Men det har alltid funnits en kategori som inte platsar på öppna arbetsmarknaden. Personer som kanske klarar ett skyddat jobb, men som aldrig uppfyller de krav som ställs för att bli anställd. Det kan vara psykiska problem, kriminalitet eller missbruk som ligger bakom. På Arbetsförmedlingens kodspråk kallas det ”socialmedicinska funktionshinder”. På senare år har kraven blivit så hårda att det kan räcka med ett avvikande utseende eller kraftig övervikt för att hamna utanför arbetsmarknaden.

”Man har inte råd med de där som inte presterar, som går på halvfart och är lite halvmysko”, som en arbetspsykolog uttryckte det i en intervju.

Det har funnits offentligt finansierade arbeten för svårplacerade personer under mycket lång tid. De har haft olika namn. På 1980-talet kallades de beredskapsarbetare. De utförde jobb som behövde göras, men inte blev gjorda inom den vanliga verksamheten. Inga drömjobb, men samhällsnyttiga jobb som betalades avtalsenligt.

Men 2007 bröts sviten. Då införde regeringen Fas 3, som innebär att arbetsgivarna får betalt för att få ett arbete utfört. Den som utför arbetet får ingen lön, utan ett bidrag från Försäkringskassan. En helt ny konstruktion som ställde gamla begrepp som lönearbete och anställning på huvudet.

Åtgärden, som efter hård kritik har döpts om till Sysselsättningsfasen, har växt till en miljardindustri med 35 000 inskrivna. En majoritet finns i offentlig sektor eller ideella föreningar. Men 40 procent är sysselsatta i privata företag varav vissa har som enda affärsidé att ta emot arbetslösa. Jobbfabriken heter det största av dem. Enligt tidningen ETC har ägaren Ivan Daza tjänat 14,7 miljoner på Fas 3. Daza har inte gjort något olagligt. Han har bara maximalt utnyttjat det system som regeringen har skapat.

Det finns organisationer utan vinstintresse, den ideella föreningen Blåeld till exempel, som gör ett bra jobb med att ta hand om ”oanställningsbara”. Men det är inte okej att företagare med Fas 3 som enda affärsidé kan bli förmögna på bidrag från Arbetsförmedlingen. Sådant borde rimligtvis regeringen reagera på. Bidragsmotståndare som de är.

Socialdemokraterna lovar att avskaffa Fas 3 om de vinner valet i höst. Åtgärden ska ersättas med något som kallas extra tjänster i välfärden. Det kan betyda att gå bredvid en ordinarie hemtjänstanställd som extra resurs. Långtidsarbetslösa ska fortfarande kunna jobba hos fotbollsklubbar, välgörenhetsorganisationer och andra ideella föreningar. Men privata företag ska inte kunna tjäna miljoner på arbetslösa.

Annons