Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ännu ingen vinst på kultursatsningen

Jag lyckades bli känd som någon sorts kulturhatare efter en krönika som jag skrev förra året på sportsidorna.
Nu var det dock så att kultureliten inte läste krönikan särskilt noga och mitt budskap kom aldrig riktigt fram.

Annons

När nu ÖP ska göra en djupdykning i Östersunds FK: kultursatsningen fick jag frågan:

"Skulle inte du kunna skriva om ÖFK:s kultursatsning och vad den har betytt för det sportsliga? Du var ju inte direkt positiv när det gäller kultursatsningen i en krönika."

Om vi drar tillbaka tiden ett och ett halvt år så var det inte kultursatsningen som sådan jag inte gillade. Det var den fruktansvärda tajmingen som ÖFK med Daniel Kindberg i spetsen lyckades med.

Det var ju så att alla spelare och ledare inom Östersunds FK skulle göra en teaterföreställning i maj. Det skulle ske inför en livepublik i exercishallen i på gamla I5. Föreställningen skulle också sändas live på nätet. Det var många spelare som skruvade på sig när Daniel Kindberg berättade nyheten på upptaktsträffen.

Ville man spela i ÖFK så var det ett krav att vara med i förställningen. Annars kunde man lämna klubben.

Så långt var det väl inget fel med det udda inslaget. Många kände sig förstås obekväma av bara tanken att ställa sig på en scen. Men samtidigt skulle de växa som individer.

Men nu till den sanslöst klantiga tajmingen. Föreställningen skulle spelas kvällen efter den viktiga bortamatchen mot Degerfors. Kvällen efter att ÖFK-spelarna hade suttit en hel natt i buss.

Det blev en plattmatch av ÖFK som åkte hem med noll poäng.

Tuffingen Steve Burton berättade efter matchen att han kände nervositet inför det som väntade kvällen efter.

Jag fick mycket kritik för att jag kritiserade hela upplägget. En hel del även från ÖFK. Men efter min krönika var flera spelare fram och viskade till mig på Jämtkraft Arena att jag inte var helt fel ute med min krönika.

Den här föreställningen skulle naturligtvis ha gjorts innan säsongen så man kunde släppa den sedan och fokusera på fotbollen.

Daniel Kindberg har ofta sagt att man måste bestämma sig för att vinna fotbollsmatcher och sedan stötta tränaren till hundra procent. Det tycker jag inte att man gjorde i det här fallet.

Nu fortsätter kultursatsningen och det jag verkligen vill hylla är spelarnas engagemang när de manifesterar för mångfald och mot rasism. Det är ju ett lag med spelare från världens alla hörn som är viktiga ambassadörer för staden.

Upplägget är på ett annat plan nu än att stressa fram en teaterföreställning mitt under fotbollssäsongen.

Att de ligger och tramsar i målarfärg är säkert kul, men jag skulle inte läsa en enda artikel om det.

ÖFK vann sina serier två år i rad och tog sig till Superettan. Då hade man ännu inte satt i gång sin kultursatsning.

Förra våren satte man i gång satsningen för att laget skulle vinna fler fotbollsmatcher så nu väntar vi väl bara på allsvenskan?