Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Anna Wagenius

Anna Wagenius i Funäsdalen var 95 år när hon rofyllt somnade in.

Annons

Hon växte upp i Valmåsen, Tännäs, de var åtta barn till Per och Brita Dahlberg.

Många är de historier vi fått höra. Om sommarvistet "Kullen", hur hon vallade kor i skogen och tuggade kåda från granarna som godis. Men även historier om hårda vintrar, då kläderna de hängt upp hade fryst fast i väggen då de skulle gå till skolan.

När hon var 21 år åkte hon till Järvsö för att gå hushållsskola vid Hälsingegården. Under ett jobb som kocka i skogen träffade hon sin blivande man, Oskar. Einar blev första sonen. Familjen bodde då hos Annas föräldrar. 1949 flyttade de in i Oskars föräldrahem i Funäsdalen. Sen kom barnen Britt, Elisabeth och Alvar. Ett nytt hus stod klart 1951, då det gamla revs. Oskar arbetade som skinnhandlare och Anna tog hand om barn, kreatur och hem.

Tack vare hemtjänsten och familjen har de bott kvar hemma ända tills i mars i år, då Anna flyttade till servicehemmet Fjällsol i Funäsdalen. Oskar flyttade efter i maj.

Vi tio barnbarn minns vår mormor/farmor med glädje! Hon var kärleksfull och varm, hade alltid nära till skratt och månade om oss barn. Hon bäddade med filtar på golvet i köket och sjöng "Hostan torvan" och "Tuttantuttilej" när vi behövde vila. Vi har fått pannkakor med mycket socker på, korv och makaroner med mycket smör, saltfläsk med potatis, för att inte tala om alla gräddvåfflor, "pukar" och småskorpor med mjölk.

Vi fick i stort sett göra vad vi ville för henne. Vända upp och ned på vardagsrumsbordet, sätta fåtöljen uppe på och leka sjörövarskepp! Utforska hennes skåp där hon hade många spännande saker som gamla foton och kalejdoskop. Men hon var noga med att vi skulle klä oss varmt. Vi sprang och gömde oss i blåbärsriset när hon ville att vi skulle sätta på oss långkalsonger och mössa.

Vi sov över i kökssoffan, hörde klockan slå och elden spraka i spisen, och hon var uppe i ottan och fikade kaffe med sockerbit. Hon nynnade med och stampade takten när det var bra musik på radion.

Långt upp i åldern var hon aktiv, åkte längdskidor och cyklade. Och många utflykter blev det, främst till Anåfjället, Månserstjärn och vår egen "korvgrop". Att sitta på en renfäll, koka kaffe och grilla korv över elden tyckte vi alla var mysigt. Anna och Oskar har alltid stått sina syskon nära. Ofta följde några av dem med när vi var på utflykt eller plockade bär.

Mormor/farmor tyckte om blommor, särskilt sina pelargoner som hon vårdade ömt. Stickning var en annan hobby. Det har blivit åtskilliga strumpor genom åren. Även till de tolv barnbarnsbarnen. Hon tyckte också om att baka. Russinkakor var hennes specialitet. Vi bakade med henne, minst tre sorters kakor åt gången. Det var ofta besök i gården, så kaffepannan stod jämt på vedspisen och kokade.

Vi är glada för den tid vi fått tillsammans med vår mormor/farmor. Och sparar minnena i våra hjärtan, nu när hon rest till sitt eget Blue Hawaii.

Barnbarnen genom Linda