Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anna Sandin: Fattigdom, syskon och hundar – så förhindrar du allergier

/
  • Efter 13 års forskning på hemmaplan för att lösa allergins gåta åker nu barnallergologen Anna Sandin till Australien för att fortsätta sin forskning och för att få ett nytt nätverk. Här är det Isak, 13 år, från Lugnvik som pricktestas. – Det sticker till lite, men det gör inte ont, säger han.
  • I de två första studierna som Anna Sandin gjort så var sju procent av barnen allergiska och sensibiliserade (utvecklad överkänslighet) vid ett års ålder. Vid fyra års ålder var siffran i stället 14 procent .
  • Barnallergisjuksköterskan Anna Bernholm pricktestar Felix,  12 år, från Ytterhogdal. – Det är bara roligt att få göra sådana här tester, säger han.

Det bästa medlet mot allergi är fattigdom och många äldre syskon. Helst ska man födas i stallet. Det går i varje fall inte att bevisa att hundar i hemmet före ett års ålder gör barnet mer allergiskt.

Annons

Detta konstaterar barnläkaren och barnallergologen, Anna Sandin, som våren 2008 disputerade på de första studierna om sambandet kring ärftlighet, pälsdjur under första levnadsåret och utveckling av allergi och astma under småbarnsåren. Hon är ivrig och engagerad i sina barn som hon kallar gruppen på 1 228 barn, födda 1996 på Östersunds sjukhus, som hon har följt, tagit prover på och pricktestat under 13 år.

– Allt började med att en civilingenjör ville starta ett projekt i Jämtland och han behövde en läkare som var intresserad av att samla ihop en födelsekohort (en grupp, reds anm), säger hon. Han skulle göra inomhusmiljömätningar för att titta på allergiutveckling.

Anna Sandin tyckte det lät spännande och det blev ett samarbete, hon tog den medicinska delen, men den tekniska rann ut i sanden av olika orsaker. Hundar i hemmet före ett års ålder kan ha betydelse, möjligen samma mekanism som gör att lantbruksbarn har mindre allergier än andra.

– Har man äldre syskon blir man också mindre allergisk. Äldsta syskonet blir mest allergiskt, sedan blir de allt mindre allergiska ju fler syskon de har.

Hur är det med ärftlighet då?

– Ärftligheten påverkas oerhört långsamt om man tänker sig i teorin att de starkaste överlever. Det finns en klar ärftlighet, men det finns också en stark miljöpåverkan. Ta barn som flyttar från olika delar av världen, flyttar de före en viss ålder till ett visst land får de lika mycket allergier som det landet har.

– Flyttar de efter en viss ålder, till ett nytt land, behåller barnen de allergifrekvenser som de hade i hemlandet.

Vad beror det på?

– Att du har en ärftlig faktor och en miljöpåverkan. Det immunologiska minnet och den immunologiska träningen sker tidigt i livet, därför blir man väldigt påverkad där man vuxit upp. Det är därför vi tittar på katter och hundar.

Kan du beskriva vad som händer i kroppen när man utvecklar allergi?

– Om jag kunde berätta varför vissa barn får allergier och andra inte, skulle jag få Nobelpriset, skrattar hon. Det är ingen som förstår det fullt ut. Men någonstans fallerar det immunologiska reglersystemet, det reagerar på ett felaktigt sätt väldigt tidigt, förmodligen under den allra första månaden i livet.

Nyligen har Anna Sandin tillsammans med barnallergisjuksköterskan Anna Bernholm pricktestat barngruppen som hunnit bli 13 år. Hennes tes så här långt, innan hon hunnit dataköra de senaste proverna, är:

– Att pälsdjur i hemmet under spädbarnsåret förefaller ge visst skydd mot astma och sensibilisering (utvecklad överkänslighet, reds anm) för pollen vid fyra års ålder. Det är mycket viktigt att poängtera att om man redan har allergi och har eller skaffar pälsdjur ökar risken för fler symtom.

– Nu ska jag plocka fram 100 barn ur min grupp som jag ska titta närmare på och ta blodprover. Jag ska bland annat titta på omega 3, omega 6 och allergi. Det kan finnas genetiska varianter hur man använder dessa fettsyror.

– Vi kanske, till och med, kan ge individuella födoråd till folk hur de ska äta beroende på vad de har för gener.

Hur har barnens utveckling varit i de två första studierna?

– Som förväntat, kan man säga. Sju procent var allergiska och sensibiliserade, det vill säga pricktestpositiva, vid ett års ålder och 14 procent vid fyra års ålder. De jag har plockar ut är de som har eksem och de som bara har luftvägssymtom, alltså hösnuva och astma, och de som inte har några symtom överhuvudtaget.

Nu åker du till Australien för att forska vidare, vad ska du göra?

– Australien kommer att ge mig en internationell kontakt och det behöver jag. Sedan deltar jag i ett annat material, en annan födelsekohort och kan jämföra om det ser likadant ut i Sverige som i Australien.

Hur ser landstinget på forskningen i länet?

– Nu fick jag en svår fråga, jag har ingen lust att prata om det, säger hon och blir plötsligt allvarlig. Jag sa upp mig som överläkare på barnkliniken för att kunna forska. Jag har haft en landstingsanställning inom primärvården på BVC på Frösön för att kunna sitta här och forska. Jag har haft jättebra stöd av Fou-enheten.

– När jag åker till Australien är det Norrbotten som betalar lönen. Men grunden ligger ändå här, men visst har de tur i Norrbotten som fått en färdigdisputerad doktor. I dag är jag anställd i Sunderbyn där jag förväntas söka lektorstjänst inför den regionaliserade läkarutbildningen.

I dag har de tillräckligt med läkare på barnkliniken i Östersund, så där finns inte plats för Anna Sandin. Men hon kommer aldrig att flytta från Ås, där är hon fast förankrad.

Mer läsning

Annons