Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anna Olsson om Johans silver

Familjen Olsson har redan en del medaljer i byrålådorna.

Men Johans fru Anna menar ändå att dagens silver glänser lite extra:

– Det här är lite speciellt, för en och en halv månad sedan kunde han inte åka skidor alls, säger hon.

Annons

Anna följde loppet hemma hos sina föräldrar i Kramfors - och hon fick tidigt en känsla av oro.

– Med tanke på hur många som kroknade i damernas lopp i går så tyckte jag att Johan öppnade för tufft. När han var så bra med vid första mellantiden blev jag rädd att han inte skulle orka.

– Men han håll ju otroligt bra, säger Anna som också hade parets dotter Molly virvlande runt sig under TV-sändningen.

– Molly fyller tre år i mars, så det är kanske inte så långa stunder hon håller ögonen på TV:n. Det finns en hel del annat som är mer spännande.

– När det blev medalj och mormor sa till Molly att komma och titta på "pappa Olsson" svarade hon att hon inte känner någon Olsson, berättar Anna.

Sen vill Anna, liksom Johan direkt i de första intervjuerna gjorde, prata om Daniel Richardsson:

– När det blev så spännande där till slut, när han tog sitt brons, då var det nästan så att tårarna ville komma.

• Johan lät nästan också gladare för Daniels brons, varför känns det så stort?

– Jag vet hur hårt han har slitit för att komma tillbaka efter den olycka han var med om i somras.

– Jag var med Johan och Daniel på ett läger på Kanarieöarna i höstas och sett hur hårt han har fått kämpa. Och den där kampen, när man kämpar mot sin egen kropp, den är tuff, det vet jag efter alla mina egna skador.

– Alla tre på pallen har den typen av bakgrund och det gör på nåt sätt glädjen ännu större, säger Anna Olsson.