Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anna-Lisa Svensson

/

Mor Anna-Lisa har avlidit, 90 år gammal.

Annons

90-årsdagen firades före jul i hemmet tillsammans med släkt och vänner. Det var en glad och fin fest och hon var fin som en drottning.

Hon föddes på Rönningen i Ottsjön som nummer fem av sex syskon. Hon fick tidigt lära sig vad som behövde göras på en bondgård. Rensa morots- och rovlanden, mjölka korna och under somrarna var det också lite fäbodliv.

Hon gick hushållsskola på Lutherska i Östersund och jobbade under en period med invägning av mjölk på Sikås mejeri. Hon var också barnflicka hos några familjer som behövde barnpassning, innan hon så småningom fick erbjudande om arbete som så kallad barntant på pojkavdelningen på Fridsbergs barnhem i Hillsand.

Hillsand låg vid världens ände kändes det som, eftersom det var en lång och krokig väg dit. På Fridsbergs barnhem jobbade några ungdomar från byn och bland dem en stilig ung man som hette Adolf. Han jobbade med snickeriarbeten på barnhemmet. De fattade tycke för varandra och 1947 gifte de sig och bosatte sig i Hillsand. Första tiden i Hillsand, innan de två barnen föddes skötte hon byns telefonväxel. 1958 flyttade familjen till en nybyggd villa i Strömsund.

I Strömsund var hon liksom maken medlem i EFS missionsförening där hon var engagerad i Flickgruppen, FG, och syföreningen.

Hemmet var hennes huvudsakliga intresse och arbetsplats, men när barnen blivit större började hon arbeta på EFS Gästhem. Där jobbade hon sedan i många år.

På fritiden stickade hon gärna strumpor, vantar och tröjor till barn och barnbarn och även på senare år till barnbarnsbarnen. Hon var mycket mån om sina barnbarn och de var ofta och gärna på besök hos henne.

Stugan ”borta åa” var ett kärt tillhåll under sommarhalvåret.

1998 blev hon änka. Hon och maken hade då fått fira sitt guldbröllop.

Fiske var också ett stort nöje. Hon åkte gärna till Stamseleviken och metade abborre. När hon blev ensam blev väninnan Anna hennes följeslagare vid fisketurerna.

De sista åren hade hon svårt att gå så hon kunde inte vara ute på samma sätt, så att lösa korsord blev hennes nya sysselsättning.

Hon sörjs närmast av barn och barnbarn med familjer. Vi minns Anna-Lisa med glädje och tacksamhet för all kärlek och omtanke vi fått genom åren.

Gudrun och Ingemar

Mer läsning

Annons