Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anna Lindh var mitt i steget

Annons

Plötsligt vrider chauffören upp volymen på SL-bussens högtalare, Ekots nyhetsuppläsare berättar att utrikesminister Anna Lindh blivit attackerad på NK. Normalt ska det mycket till för att en busslast med främlingar ska börja prata med varandra, men det var vad som hände. Vi började prata, spontant och osammanhängande. Hörde du, Anna Lindh! Vad handlar det här om? En medpassagerare lade handen för munnen. Kanske var det osvenska beteendet ombord på bussen ett tecken på vår relation till Anna Lindh. Vi reagerade nästan som om angreppet hade riktats mot någon vi kände.

Hon var omtyckt av de många, och det är en bedrift som politiker. Kan man bli allmänt respekterad får man vara nöjd. När hon mördades var hon på uppgång, kanske redan påtänkt som Göran Perssons efterträdare. Mordet skrev om historien, (s)uccessionsordningen bröts, den trötte statsministern blev inte avbytt.

Det är inte svårt att tänka sig Anna Lindh i rollen som statsminister. På den internationella scenen var hon redan etablerad. I ett kritiskt läge ledde hon EU:s insatser för att avstyra ett inbördeskrig i Makedonien. Precis som andra socialdemokratiska utrikesministrar före henne vidgade Lindh Sveriges verkningskrets i världen.

Kanske hade hon i dag gått vidare till ett viktigt internationellt uppdrag. Kanske hade vi i dag, just som amerikansk militär laddar upp i Medelhavet, hört henne tala med samma emfas som inför Irakkriget, om vikten av att värna FN och det internationella samfundets spelregler.

Det är lätt att tänka "tänk om" när det gäller Anna Lindh. Hon är saknad.

Annons