Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Anna Andersson

Vår kära mamma har efter en lång tids sjukdom lämnat oss.

Annons

 Anna föddes 25 maj 1940 i Ljungdalen av sin mor Anna Lagercrantz som tragiskt avled kort efter dotterns födelse. På grund av faderns krigsplacering i Luleå, växte mamma upp hos sina farföräldrar på gården i Ålsta, Näs. Hon blev gården och bygden trogen i hela sitt liv.

Mamma, ofta kallad Anna i Deckers, var från tidig ålder med och hjälpte till med skötseln av gården. Det skapade rubriker, bland annat i Stockholmstidningen, när hon som ung tjej tog över ansvaret för gården då farfar John gick bort 1960. Rubrikerna löd: ”Får en bonde vara söt” och ”Fåkerflicka bragdbelönades”. Farmor Brita citerades: ”Anna är en flicka med ruter i och på många bondgårdar skulle det vara stort, om deras pojkar vore så intresserade av jorden och arbetet som hon är.” Detta är precis hur vi upplevt mamma under vår uppväxt.

Hon var också en stor berättare och vi har fått många härliga berättelser, bland annat om hästen Brunte som ibland låtsades halta för att slippa arbeta med dem han inte gillade, småskrymt på gården och julbaler på Lyransgården.

1962 förlovade sig Anna med Lars Engström och fick en dotter, Carina. Snart träffade hon dock Timo, barndomsvännen, som hon gifte sig med 1965 och samma år föddes dottern Ulla.

År 1972 föddes tvillingarna Annica och Thomas. I födelseannonsen skrev mamma: ” De vårt ejn ta våndera”. Mamma var jamtskan trogen och lärde oss många gamla ord och begrepp som hon växte upp med. Dessutom kunde hon förmedla mycket historia kring hembygden i Näs som hon var mycket stolt att vara en del av.

Anna och Timo byggde under 70-talet en ny modern ladugård. Det rationella jordbruket ledde dock till att de älskade hästarna försvann från gården. Anna sa många gånger att hon saknade lugnet med hästarna i slåttertid.

Hos mamma fanns det alltid plats för en till kring bordet och gästfriheten var mycket stor. Hon var fantastisk i köket och var mån om att alla skulle bli mätta och belåtna. Samtalen kring bordet var inte bara lokala utan mamma följde med vad som hände runt om i världen och var mycket allmänbildad och engagerad. Engagemanget för familjen var dock viktigast och ingen var gladare än hon när det gick bra för oss barn.

Anna drabbades av sjukdom 2001 vilket innebar att hon sakta blev hindrad att fortsätta sitt aktiva liv ute på gården. Hon fortsatte att sköta trädgården och tog sig allt mer tid åt oss barn och barnbarn. Anna var också mycket engagerad i hembygdsföreningen och bygdeutvecklingsgruppen där hon drev frågor om hur Näsbygden skulle kunna utvecklas och blomstra.

Mamma blev 70 år och saknaden efter henne kommer att vara stor. Vi minns hennes goda humör, varma omtanke och öppna famn i vilken vi alltid kunde finna tröst och stöd. Vi kommer alltid att älska vår mamma!

Barnen