Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anaugh Conda ligger lågt

/
  • Kvällens förband på Club Corazon, Anaugh Conda, består av Anna Jonsson och Johan Törnqvist. Efter fem demoskivor med egen musik och en coverskiva har bandet blivit ett långlivat projekt.

För ungefär två år sedan lämnade en tredjedel av lokala popbandet The Hartmans Östersund. Kvar var Anna Jonsson och Johan Törnqvist, som helt enkelt var tvungna att göra musik.
– Folk kör skoter, simmar och seglar. Det här är vårt intresse, säger Anna.

Annons

Komplementet till The Hartmans blev Anaugh Conda, med namnet lånat från en konversation i Nick Hornbys roman High Fidelity.

Anaugh Conda verkar lida av tvångsmässigt skapande.

– Det började väl med att man var tvungen att göra något, man måste göra musik. Sen vill man väl göra något lite annorlunda, som den lite gubbigare popen med Teenage Fanclub som någon slags ledstjärna, säger Johan Törnqvist.

Sedan starten har bandet utvecklats mot att främst låta hårdare och högre, vilket Anna och Johan främst tror beror på ökat självförtroende. Från ett nästan akustiskt och stämsångsorienterat band har ljudbilden utvecklats till att bli mer kompakt och slagkraftig, med fokus på att alltid göra musik man själv vill höra.

Johan förklarar att de vill göra klassisk amerikansk pop med tuggmotstånd och skit under naglarna, och det får inte bli friktionslöst.

– Jag tycker alltid att det är behagligare att lyssna på när det finns lite spontanitet. Det ska inte kännas helt rent utan det ska finnas lite struktur kvar, det ska vara lite primitiv känsla, säger Törnqvist.

På de flesta av Anaugh Condas låtar är det Johan som ensam har spelat in de flesta instrumenten.

Man får lära sig att tänka på helheten. När jag spelar bas så tänker jag på ett helt annat sätt än när jag spelar gitarr.

I och med att han har en egen studio så är det alltid något nytt på gång.

– Det är sällan vi inte repar in något, säger Anna Jonsson.

– Men innan förra skivan var färdig så tänkte vi att vi inte skulle börja på nästa för än den var klar. Så vi tog några veckors andningspaus.

Efter fem demoskivor med egen musik och en coverskiva har Anaugh Conda blivit ett långlivat projekt, men de känner inget behov av att försöka sälja sig.

– Vi har ju tänkt efter nästan varje inspelning att nu ska vi skicka lite låtar till bolag och folk, men vi gör det aldrig, säger Anna.

– Det är ju klart att man vill göra bra låtar och det är kul om någon gillar det och hör det. Men bara att få göra musik och att spela in den det räcker ganska långt, fortsätter hon.

Som det är nu så når Anaugh Conda främst ut till de som ser demonskivorna i kassan på Annas arbetsplats Café Tingshuset. Till skillnad från många andra band undviker de hemsidan Myspace.

– Jag orkar inte spendera tid på Myspace och bli upptäckt där, som Lily Allen, förklarar Johan.

Båda delarna Anaugh Conda gillar skivor och är mindre förtjusta över att den kulturen dör ut.

– Man är lite gammaldags kanske men jag tycker det är tråkigt när det försvinner, tycker Anna.

Snart är de färdiga med en ny demo, bara cirka två månader efter sin förra, och nästa efter det verkar också vara påbörjad.

– Man måste ju äta och därför måste man jobba. Men man måste ju andas, man måste ha syre och därför spelar vi musik. Det är lika viktigt, Johan.

I kväll är Anaugh Conda förakt åt Göteborgsbandet Franke, som bland annat gjort sig känd för sin numera klassiska debutsingel ”Aldrig förstå/Jag älskar dig”.

Mer läsning

Annons