Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Analys: Trendigt att konsumera mindre

Debatten om handel i Östersund rasar vidare. En blick utåt kan ge en uppfattning om vad som väntar. Den nu inslagna vägen är ingen självklar framgångssaga.

Annons

I vissa länder, där externa områden med storskalig handel etablerades tidigt, är den nu på tillbakagång. I USA där den externa handeln blomstrat i många decennier, slogs många handelsområden ut i den ekonomiska krisen på det sena 00-talet. Nu ekar hundratals köpcenter tomma och döda på den amerikanska kontinenten. Den amerikanska tidningen Newsweek deklarerade det amerikanska köpcentrumets död i en artikel från 2008. Samma artikel talar också redan då om starka antikonsumtionstrender.

Trenderna har tagit sig uttryck i till exempel den globala rörelsen "En köpfri dag" i slutet av november och en kraftig ökning av begagnade varor. En återkommande handelsbarometer har också gett negativa utslag. Nämligen julhandeln, som efter att ha ökat 17 år i rad, minskade 2012. Även 2011 var en minskning när siffrorna justerats för inflationen.

Den fysiska handeln har fler problemfaktorer att hantera än sin geografiska belägenhet i eller utanför tätorten.

I Sverige ser den befolkningsmässiga sammansättningen, demografin, ut att gynna handeln under den tioårsperiod som kommer. Samtidigt kommer samma demografi slå hårt mot handeln.

Det är två pucklar i befolkningskurvan som orsakar problem och möjligheter för handeln. Fyrtiotalisterna, som är en stor grupp, håller nu på att lämna det aktiva arbetslivet. Många av dem kommer att ha god ekonomi den kommande tioårsperioden. Men olika trendforskningsinstitut spår att deras kapital inte behöver komma detaljhandeln till del i så stor utsträckning. I stället kommer de lägga sina ekonomiska resurser på resor och upplevelser.

Den andra stora befolkningsgruppen, nittiotalisterna, har just nått den ålder då privatekonomin börjat stabiliseras. De ska nu bygga hus, bilda familj och etablera sig på arbetsmarknaden. Detta spås gynna detaljhandeln, särskilt i storstadsområden som kommer att få en större del av de migrerande nittiotalisterna med den pågående urbaniseringen.

Hur e-handeln kommer ta marknadsandelar från den fysiska handeln är svårt att förutse på något exakt vis men klart är att e-handeln växer kontinuerligt. Ökningstakten kan också antas stiga med samma demografiska anledningar som ovan, då nittiotalisterna kan antas vara mer e-handelsbenägna än fyrtiotalisterna som samtidigt drar undan sitt kapital från detaljhandeln.

Annons