Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Amandalåterkonstenmötamusiken

/
  • Amanda Vessby är frilansande kulturarbetare och jobbar bland annat med jazzmusik, rytmik, dans och drama. I morgon spelar hon egenhändigt komponerad musik till åtta tavlor ur Jamtlis konstsamling tillsammans med sin grupp ”Colours”.   Foto: Henrik Flygare

Amanda Vessby tycker om att låta olika konstformer mötas. I morgon är hon centralfigur i ett spännande möte mellan konst och musik på Jamtli.

Annons

Amanda har plockat fram åtta tavlor ur Jamtlis konstsamling och komponerat musik och skrivit texter till dem. Med tavlorna i fonden i hörsalen framförs sångerna i morgon av nystartade gruppen ”Colours”.

– Vi har funnits sedan i december. Det är jag som sjunger, min man David Vessby på klaviatur, Tomas Nyqvist på trummor och Erlend Alfredsson på bas, berättar Amanda.

Amanda och David träffades på Musikhögskolan i Göteborg och för två år sedan flyttade de till Jämtland.

– Om man ska leva på musik kommer man aldrig att ha så mycket pengar, säger Amanda och konstaterar att det var helt andra skäl än ekonomi som fick avgöra var paret skulle slå ner sina bopålar.

– Ett enklare liv och närheten till naturen lockade oss. Jag tycker till exempel att det är fantastiskt att kunna ta skridskorna över sjön in till stan och gå in och sätta mig på ett kafé i underställ.

Det är också ganska enkelt att vara kulturarbetare i Jämtland, tycker Amanda.

– Bara en sådan sak som att få gå in i museets konstförråd och få ta del av allt som finns där. I en storstad skulle det ha varit en besvärlig process. Här gick det väldigt lätt.

En första föreställning av ”Musiken möter konsten” hölls på Jamtli den 15 februari.

– Då var temat kärlek, det var ju i samband med alla hjärtans dag.

– Den här gången är temat lite mera vagt, men kanske kan man sammanfatta det med rubriken ”En inre resa”, säger Amanda.

När hon valt ut tavlor att göra musik till har hon inte brytt sig om att ta reda på deras titlar eller vem som målat dem.

– Jag har bara valt dem utifrån de känslor de väcker hos mig.

Hon vill inte heller berätta för mycket om tavlorna för publiken i morgon. Meningen är att de ska titta och lyssna helt förutsättningslöst.

Kanske tycker de att hon fångat stämningen i bilden med sin musik – eller kanske tycker de att det inte stämmer alls.

Jag ber ändå Amanda att berätta lite mer om någon av de tavlor som är med, så att jag ska förstå bättre hur hon jobbat.

– Det finns två som hör ihop lite grann. Den första visar ett möte mellan en gammal och en ung kvinna. Det vilar ett lugn över tavlan och jag uppfattar att mötet får den unga kvinnan att fundera på hur det är att bli gammal.

– Den andra är en målning av ett landskap med mycket rymd. Tillsammans säger tavlorna mig något om att man kan vara mycket nära varandra och samtidigt ge varandra utrymme att utvecklas och vara den man är.

Och sången som du komponerat till dem?

– Den heter ”När jag blir gammal som du”.

Mer läsning

Annons