Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Aly, Connor eller Petter?

I år vässar Östersunds FK konkurrensen på flera positioner.

Allra tuffast är det kanske i målet.

– Det är som det ska vara, säger fjolårets etta Petter Augustsson.

Annons

Connor Ripley, Petter Augustsson och Aly Keita.

Där har ni trion som slåss om målvaktsposten i årets ÖFK.

Tre väldigt olika målvakter – i helt olika skeden av sina karriärer – som gör sitt bästa för att övertyga lagets manager Graham Potter i jakten på förstatröjan.

– I år är det snäppet bättre på målvaktssidan. Det kan jag säga utan att vara respektlös mot killarna som varit här tidigare, säger 33-årige Petter Augustsson, som har vant sig vid konkurrens under en lång karriär.

I ÖFK har han också fått slåss för sin plats. 2012 satt han på bänken i premiären mot Sirius, innan han tog tröjan från Viktor Hansson och behöll den resten av säsongen.

Våren 2013 blev han skadad och Viktor Hansson klev åter in mellan stolparna. På hösten petades han tillfälligt till förmån för Lee Robinson.

Varje gång har det ändå slutat med att Petter spottat i nävarna och kommit tillbaka som förstemålvakt.

– Det är en lång säsong och vi kommer ha nytta av att vi är flera bra. Sedan vill jag förstås stå själv, men jag kan bara göra mitt och lita på att mina kvaliteter räcker, säger Petter Augustsson.

– Mina styrkor är främst hur jag leder laget ute på planen. Kan man styra laget rätt så kan man få bort väldigt många farligheter. Alldeles för många målvakter fokuserar på att rädda skott och inte att styra av vad som händer tidigare.

MIndre till storleken, men kvick och reflexsnabb.

Det är Aly Keitas främsta kort i konkurrensen. Under flera säsonger i Västerås och Syrianska Kerburan har han gjort sig känd som en vass division 1-målvakt.

Efter att ha varit på lut till både GIF Sundsvall och Örebro kliver han nu upp i superettan som 27-åring.

– Det är en ny nivå, men jag har spelat mot allsvenska lag och superettalag förut. Dessutom är det bra och utvecklande träningar här, säger Aly Keita.

Han har den kanske svåraste situationen när säsongen börjar. En utvisning i fjolårets sista seriematch gör att han är avstängd i de två första omgångarna.

– Men jag siktar alltid på att vara förstemålvakt och att vara en av de allra bästa i superettan. Jag har känt mycket förtroende på försäsongen och ser fram emot att ta min chans när jag får den.

– Jag är kvick och tycker att jag läser spelet bra. Resten får ni se på planen, säger Aly Keita och skrattar.

Yngst är Connor Ripley, som föddes rakt in i fotbollen 1993. Två år senare vann pappa Stuart en Premier League-titel med Blackburn.

Men i stället för att bli ytterspringare som pappa hamnade storväxte Connor i målet. Förra sommaren följde han med det engelska U20-landslaget till VM i Turkiet.

– Men jag behöver matcher. Det blir en frustrerande situation hemma i Middlesbrough, där jag får träna med bra spelare men det finns rutinerade målvakter som går före, säger Connor Ripley.

Via gemensamma kontakter med ÖFK lånades därför Connor Ripley ut under vårsäsongen.

– Det märks stor skillnad på hur svenska målvakter och engelska målvakter är skolade. Intressant att se, säger Connor Ripley och visar några handgrepp under måndagsträningen.

– Men jag är tacksam över att vara här och få chansen.

Efter att ha vaktat målet i cupen mot Rynninge och i helgens genrep mot Dalkurd verkar det också som att Ripley har ledarbanan i jakten på förstatröjan.

På söndag, borta mot Ljungskile, får vi se.

– Jag har en idé, mer säger jag inte just nu, säger Graham Potter och ler.