Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt kan hända hemma hos Thorsten Flinck

/
  • Thorsten Flinck uppträdde i går i Östersund tillsammans med gitarristen Kenny Håkansson. De som slagit sig ner i Storsjöteaterns salong fick se en sann scenkonstnär leva ut i allt från revy till diktläsning.  Foto: Håkan Luthman

Så var det dags för Klubb Sam-konsert igen, denna gång med ingen mindre än Thorsten Flinck på Storsjöteatern. I går kväll bjöd han tillsammans med gitarristen Kenny Håkansson på en afton full av inlevelse.

Annons

Det är något av en otålighet som lägrar sig i den dryga tredjedelsfyllda teatersalongen när förbandstrubaduren Jens Gustavsson slår sista ackordet. För det dröjer en bra stund innan kvällens huvudakt äntrar scenen. Någon ropar ”Hörrö Thorsten” utan resultat. Men så kommer han till slut insläntrandes med finskor och svart kavaj och gitarrlegenden Kenny Håkansson bredvid sig. Genast presenterar han dem som ”En helkväll hemma hos Kenny” drar några obestämbara vitsar med yviga gester, och så är han förlåten för den sena ankomsten.

Att det är skådespelaren Thorsten Flinck vi får se är helt klart, men så ska han ju sjunga också är det utlovat. Inledningsvis blir det några visor i rockstil som inte sätter så djupa spår i minnet. Bitvis är det lite otight mellan sång och gitarr och om det är charmigt eller osmakligt är faktiskt ganska svår bedömt. Men när de når Björn Afzelius ”Elsinore” hittar de både musik och känsla på ett mer tilltalande sätt. Thorsten Flincks röst är måhända ingen radioröst men när han tar i så känns det, bokstavligt talat.

Förutom musiken bjuder han under kvällen även på diktläsning med texter av bland andra Dan Andersson. En stor del humor lämnar han också över till publiken. Däribland en återgivning av en nyårsrevy från Överkalix. Där känns det utlevande teaterspråket ganska rejält tilltaget. Men publiken skrattar. Och Thorsten myser. ”Nä ska vi bli seriösa?” frågar han sin vapendragare Kenny under ett parti, men den punkten försvann nog lika snabbt som han sparkade av sig finskorna och ställde sig barfota på scenen.

”Hemma hos”-begreppet som duon nämner ett flertal gånger under kvällens gång inger en känsla av trygghet, men en helkväll i Thorstens händer är allt annat än tryggt.

Stundtals känns det som en one man show i överspeleri. Men så är han ju också en uttrycksmaskin av stora mått, och en sådan kan man behöva en dos av ibland.

Mer läsning

Annons