Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Allt fler kameror övervakar samhället

Antalet övervakningskameror i Jämtlands län har ökat kraftigt de senaste tio åren. Enbart i olika butiker finns tillstånd för mer än 1 000 kameror. Frågan är om vi behöver all övervakning. Polisen tycker det, samtidigt finns de som är kritiska.

Annons

Den 31 mars i år fanns 1 886 tillåtna övervakningskameror registrerade hos länsstyrelsen i Jämtland. Hur många av kamerorna som är i bruk framgår inte av statistiken men en tydlig trend är att antalet ärenden gällande övervakningskameror har ökat markant de senaste tio åren.

Mellan åren 1977 och 2004 hade länsstyrelsen i Jämtland beviljat tillstånd för eller tagit emot ansökningar beträffande 325 övervakningskameror. Under åren från 2004 fram till i dag är siffran hela 1 561 stycken. Förmodligen handlar det om fler eftersom vissa ansökningar inte anger hur många kameror som ska sättas upp.

Efter en lagändring förra året behövs heller inget tillstånd för att montera övervakningskameror i exempelvis butikslokaler, banker och parkeringshus. Det räcker med en anmälan till länsstyrelsen.

För att kameraövervakning i offentliga miljöer ska vara motiverat måste det finnas ett syfte att bekämpa och utreda brott eller att undvika olyckor. Samtidigt ska lagen se till att övervakningskameror inte innebär ett för stort intrång i den personliga integriteten.

Per Thelin arbetar som förundersökningsledare hos polisen i Östersund. Han säger att det ökade antalet kameror har hjälpt till att klara upp många brott som annars skulle ha förblivit olösta.

– En person som har fångats på bild har ju befunnit sig på platsen och det är svårt att i ett förhör neka till det, säger han.

Per Thelin tar exemplet med mordförsöket på imamen i Strömsund där gärningsmannen fångades på ett flertal övervakningskameror. Hade de bilderna inte funnits hade det varit mycket svårare att identifiera och efterlysa förövaren.

Per Thelin anser inte att övervakningskameror i offentliga miljöer hotar den personliga integriteten och skulle gärna se fler, till exempel på platser i centrala Östersund där det sker många våldsbrott.

– Jag skulle kunna tänka mig övervakning på gågatan i centrala Östersund. Men även området kring busstorget och Plaza. Jag tror att några skulle undvika att begå brott när de vet att området är övervakat. Sedan har vi mycket större möjlighet att lösa brott som har skett.

Men långt ifrån alla anser att vi behöver mer övervakning. Inte minst i ljuset av att nästan allt vi gör i den digitala världen kan dokumenteras och övervakas.

Jessika Svensson är kommunpolitiker i Krokom och första namn på Vänsterpartiets i Jämtlands riksdagslista. Hon är mycket skeptisk till all övervakning vi utsätts för och säger att vi måste fundera över vilket samhälle vi vill ha.

– Vi kan inte bevaka och kontrollera människor utan att det finns någon form av rimlighet i det. Det är inte det som är lösningen.

I stället för utökad övervakning skulle Jessika Svensson vilja se mer brottsförebyggande arbete. Kameraövervakning är för henne en alltför enkel lösning som riskerar att invagga oss i en falsk trygghet. Hon ser också risker med att vi övervakas så intensivt och att information om oss sparas.

– Det låter kanske väldigt konspiratoriskt att tänka sig ett framtida storebrorssamhälle men det är inte helt orimligt att det blir så.