Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Scenograf Åsa har öga för detaljer

/
  • Kortfilmen Retur har varit under inspelning i Åkeräng, en by cirka en mil utanför Östersund. Under tre veckor har scenograf Åsa Nilsson arbetat med rekvisitan. De sista förberedelserna inför en vedhuggarscen kräver sin planering och sinne för detaljer för att det ska se realistiskt ut på film. Träkubbarna läggs på plats och snart rullar kameran igång.
  • Kortfilmen Retur har varit under inspelning i Åkeräng, en by cirka en mil utanför Östersund. Under tre veckor har scenograf Åsa Nilsson arbetat med rekvisitan. De sista förberedelserna inför en vedhuggarscen kräver sin planering och sinne för detaljer för att det ska se realistiskt ut på film. Träkubbarna läggs på plats och snart rullar kameran igång.
  • Scenografen Åsa Nilsson har under två veckor arbetat med förberedelserna inför kortfilmen Retur som spelas in i en by på Annersia.
  • I vanliga fall brukar Åsa arbeta i större scenografteam. Men i filmen Retur ansvarar hon för rekvisita och kostym själv.
  • Morgan Henriksson är en av skådespelarna i filmen Retur. I vanliga fall arbetar han som lärare på Kastalskolan i Brunflo och det här är första gången som han medverkar på film. Åsa kollar om storleken på byxorna stämmer.
  • Åsa ville gärna lägga till jämtländska inslag i rekvisitan. Bland annat har hon lånat en uppstoppad örn som hon tror kan passa bra in i huset där många scener kommer att spelas in.
  • Sommarstugan, i Åkeräng ska se ut som att ingen har bott där på ett tag, vilket kräver att alla välvårdade blommor måste bort.
  • Vi behöver få tag i vissnade blommor, säger Åsa medan hon plockar bort blommor från ett fönster i sommarstugan som hon tillsammans med filmteamet har fått låna. Rummet behöver även få mer inslag av 70-talssaker.
  • Bilen har Åsa Nilsson lånat av Raymond Westerlund. Jag var ute och åkte på Frösön när jag såg bilen stå parkerad på Frösöstrand. Jag skrev en förfrågan på en lapp som jag satte på framrutan och han nappade, berättar Åsa om hennes finurliga sätt att få fram exakt den rekvisita som hon vill ha.
  • Filmerna Varg, Möbelhandlarens dotter och Snowland är bara ett urval av filmprojekt som Åsa har varit med och gjort scenografi till. Men hon arbetar inte enbart med olika filmprojekt. Åsa Nilsson gör även scenografi till bland annat turistanläggningar och museer.
  • Per Hjärpsgård, som är inspelningsledare, diskuterar nästkommande scen. Under gårdagen avslutades filminspelningen och det som återstår är att packa ihop allt. Det värsta är efter inspelningen då allt måste rivas ner eller ställas tillbaka, fast det är roligt att tacka alla för hjälpen och för allt jag har fått låna, säger Åsa Nilsson.

På vita duken varken syns eller hörs hon – men hon är minst lika viktig som skådespelarna, regissören och fotograferna.
Scenografen Åsa Nilsson ansvarar för detaljerna i kortfilmsprojektet Retur som har spelats in i den lilla byn Åkeräng.
– Kontraster behövs i filmmiljön, säger hon.

Annons

I ett rum på länskulturen i Östersund, där Filmpool Jämtland håller till, pågår provning av kläder för skådespelarna. Maud Henrik-Jonsson, som spelar den kvinnliga huvudrollen i Retur, provar ut skor och tröjor under Åsas handledning. Och det är inte bara viktigt att kläderna passar.

– Kostymen ska framhäva personen, och det är viktigt att kläderna inte smälter in i miljön. Ett par gröna byxor kan exempelvis försvinna i det gröna gräset på film, förklarar Åsa Nilsson medan hon bläddrar bland kläderna som hänger i galgar på en ställning.

Åsa backar en bit ifrån Maud, studerar resultatet och tar sedan en bild med sin digitalkamera. Bilderna ska Åsa och regissören Manne Lindwall senare titta på gemensamt.

– Jag och regissören diskuterar rekvisita och kostym tillsammans. Först pratar vi genom allt för att båda ska få samma uppfattning om hur det ska se ut. Men i slutändan är det regissörens uppfattning som väger tyngst. Fast jag tycker ändå att det är lätt att komma överens om vad som passar bäst.

Under flera veckor har Åsa jagat rekvisita, både hemma hos människor hon känner och inte känner, men även på loppisar och i affärer. Det gäller att få en blandning mellan gammalt och nytt.

– Jag har ett bra färgminne och bildminne som gör att jag zoomar in saker när jag är hemma hos folk. Jag blir som en datamaskin och tar upp allt jag ser. Sedan lägger jag det på minnet ifall det skulle kunna komma till användning, säger hon.

För Åsa är allt tillåtet när det kommer till att få fram rätt rekvisita. Även om det inte hör till vanligheterna har det faktiskt hänt att hon har stoppat personer på gatan.

– Jag behövde en väska mitt under en filminspelning och personen i fråga hade precis den sorten som jag behövde, berättar hon och skrattar.

Åsa fick låna väskan.

Slumpen spelade en viss roll när Åsa skulle välja yrkesinriktning. Som barn blev hon intresserad av teater då hennes föräldrar ofta tog med henne på föreställningar. Innan Åsa blev scenograf arbetade hon ett tag bakom kulisserna på en teater med rekvisita.

– Som barn tyckte jag om att måla och snickra. Det fanns alltid där i grunden och jag tror att jag har fallenhet för det här. Slumpen har säkert spelat en stor roll, samtidigt tror jag att vi styr över det på något vis.

Från början ville Åsa studera på Konstfack med inriktning på textil. Men när hon inte blev antagen på sitt förstahandsval sökte Åsa istället scenografutbildningen i Skellefteå. Direkt efter studierna 1993 började hon arbeta som scenograf.

Ursprungligen kommer Åsa från Sundsvall. Till Jämtland kom hon i samband med ett längre jobb på Jamtli där hon skulle utforma deras nya utställningsområde. I dag bor Åsa Nilsson i Bällsta, inte långt från själva inspelningsplatsen för filmen Retur.

Under längre perioder arbetar Åsa med olika projekt utanför länet – en verklighet för en frilansande scenograf. Scenografin till filmen Varg, som spelades in i Valsjöbyn och med Peter Stormare i huvudrollen, var Åsas senaste stora projekt.

Fem veckor tog det för henne att förbereda rekvisita till filmen, och då arbetade Åsa tillsammans med ett större team. Inför filmen Retur, som kommer att bli cirka tio minuter lång, har förberedelserna pågått i två veckor.

– Vanligtvis har jag ett stort team med mig när jag ska förbereda rekvisita inför en film, men till den här filmen sköter jag allt själv och det hör inte till vanligheterna att jag har hand om kostym, berättar hon.

Ute på inspelningsplatsen vid en sommarstuga i Åkeräng, där vissa av scenerna ska spelas in, duggregnar det medan Åsa tillsammans med sin praktikant Hanna Lindström bär undan saker och ställer fram nya ting.

– Kontraster behövs i filmmiljön. Därför är det viktigt att mixa gammalt och nytt både bland möbler och kläder, annars kan det se konstigt ut på filmen. Har skådespelarna enbart gamla kläder ser det skumt ut, samma sak om de bara skulle ha nya, säger Åsa.

Det är lätt att förstå varför Åsa och de övriga i filmteamet valde just Åkeräng som inspelningsplats. Vyerna från byn är slående, med utsikt över fjällen som trots den molniga dagen, framhäver jämtländska naturen.

Inspelningen är i full gång och regnet har gjort att vissa scener kastas om i ordningsföljden. Åsa Nilsson bär fram rekvisita för en vedhuggarscen och även om det är mycket att göra behåller hon sitt lugn.

– Visst kan jag känna stress, men när jag känner att jag behärskar manus blir jag lugnare. Jag måste fokusera här och nu. Sedan får jag beta av nästa sak eftersom. Annars blir man ju galen, säger Åsa medan hon hämtar fler vedkubbar.

Mer läsning

Annons