Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu är det officiellt sommar

Annons

Nu är det officiellt sommar. Det var tur att det stod i tidningen att det var sommartid. Annars hade man inte vetat. Det var full snöstorm ute när jag vaknade i går morse. För att veta åt viket håll man skulle dra klockan – framåt eller bakåt – tänkte jag sätta igång att endera ta fram eller ta tillbaka sommarmöblerna, men eftersom vädret var som det var kände det inte så angeläget att ge sig ut och börja bära så är klockan precis som den var i vintras – kvart i två, eller ett eller tre. Jag har inte burit sommarmöbler än så jag är inte riktigt säker.

Senaste veckan har inte bjudit på några större överraskningar. Jag har haft massor av tid att fundera över den skumma påskhögtiden. Jul är väl en sak att fira och högtidighålla. Frälsaren föddes ju då. Det kan vara värt att äta skinka och en och annan köttbulle till minne av det. Jag var ingen hejare på religionskunskap i skolan, var väl lite svag i konfirmationsundervisningen och kvällskursen i ”Kristna högtider” hade jag inte tid att gå. Men utan att vara någon religionsvetare drar jag mig till minnes att samma Frälsare som föddes i jultid dog någon dag under påsken, visserligen inte året efter – han hade i alla fall hunnit gå ut gymnasiet. Att skriva lite skämtsamt om den där grabben och olika högtider han gett upphov till kallas tryckfrihet.

Precis som jag hade hoppats tog politikerna sitt förnuft tillfånga och sköt upp beslutet om var tokarenan ska placeras. När inte ens de som ska använda anläggningen kan samsas om var den ska ligga är det väl inte konstigt om politikerna inte kan. En kommunal toppkraft gjorde ett konstigt inhopp i mediebranschen. Han ifrågasatte i princip allt som en kollega gjort och verkade tro att ett bra genomfört journalistiskt arbete var en konspiration mot majoriteten i Rådhuset. Till och med att reportern slog sig ner vid en arbetskamrat under ett fullmäktigemöte ifrågasattes. Nu är det bara att hoppas att beslutet skjuts upp och skjuts upp så länge att arenan när beslut ska fattas blivit så dyr att inte ens den mest idrottsfanatiske kommunpolitiker törs trycka på ja-knappen.

Nästa måndag är det annandag påsk och då slipper ni traggla er igenom den här spalten. Just när allt kändes bra – störste grabben har kommit hem från Skellefteå på påsklov och det ska bli en god söndagsmiddag och när man i lugn och ro ska ladda inför en ny vecka – just då kröp det fram ur vrån. Rött, obegripligt och illavarslande. Kuvertet vars innehåll skvallrar om jag på ålderns ska ha råd med en eller två burkar kattmat i veckan. Bokstäver är jag ganska haj på. Alfabetet är ingen större match. Men när det kommer till siffror är jag hajmat. Jag vet redan på förhand att jag inte kommer att fatta ett dyft, vare sig av uträkningen om hur min pension kommer att bli eller hur de där aktiefonderna jag valde har gått. Jag låter kuvertet stå till sig ett tag innan jag lägger det i pappersåtervinningen.

Mer läsning

Annons