Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kuratorer: Omotiverade elever har det svårast

/
  • ”Visst mår många ungdomar dåligt, men de flesta mår alldeles utmärkt och det får vi inte glömma bort”, säger kuratorerna Maria Frykman och Jens Larsson Mann på elevhälsan på Wargentinsskolan i Östersund.

Motivationsbrist, stress, ångest och avsaknad av självkänsla. Det är några av de bekymmer som kuratorerna Maria Frykman och Jens Larsson Mann på Wargentinsskolan i Östersund får hjälpa eleverna med.

Annons

– Efter nian finns det inte så många andra val än gymnasiet, och de omotiverade eleverna har det allra svårast, säger Maria Frykman.

På Wargentinsskolan finns över 1 900 elever, varav cirka 400 är inackorderade. För de allra flesta eleverna fungerar det alldeles utmärkt. Men många ungdomar mår dåligt på grund av alla val de måste göra.

Ett stort steg är att välja gymnasium och ny bostadsort. De praktiskt taget slängs ut i vuxenlivet med allt vad det innebär, att hålla rätt på pengar, ta sig upp på morgonen, tvätta och laga mat.

– Men frigörelseprocessen ställer stora krav på föräldrarna också när deras barn får en egen lägenhet som de ska sköta själva.

Hur mycket ska föräldrarna bry sig?

– De ska bry sig så mycket de bara orkar, deras barn blir inte vuxna för att de byter skola och bostadsort. Har man blivit curlad under hela sitt liv är det inte alldeles lätt att klara sig själv.

De beskriver hur en del elever inte tar sig upp om mornarna.

Andra sjukskriver sig utan att föräldrarna vet om det.

Elevhälsopersonalen på gymnasiet, i samarbete med elevhälsopersonal på grundskolan försöker fånga upp eleverna tidigt för att avdramatisera steget in i gymnasiet och ge dem en möjlighet att förbereda sig.

– Ofta handlar deras oro om att få nya kamrater, en stor del kommer utifrån länet, säger Jens Larsson Mann.

Jens Larsson Mann och Maria Frykman märker att det har blivit okej att söka hjälp av professioner inom skolan och de försöker att jobba så mycket förebyggande de kan.

– Det kanske inte är fler som mår dåligt, men fler söker hjälp, vilket är mycket positivt. Trots allt bottnar det mesta i familjerelationen, har ungdomarna en trygg bas så mår de bra.

– Eleverna tycker det är bra att föräldrarna vill ha koll, att de bryr sig om, även om de inte alla gånger visar det.

Frågorna som står högst på dagordningen är:

Motivationsbrist, eftersom det inte finns något annat val efter nian än gymnasiet. Men det finns back up genom exempelvis Navigatorcentrum där eleverna kan få vägledning, coachning och sysselsättning.

Stress, här försöker bland annat elevhälsopersonalen att ge eleverna redskap för att hantera sin situation.

Ångest, från enklare vardagsångest till svårare som måste remitteras till BUP.

Avsaknad av självkänsla

Visst finns det elever med ätstörningar och andra självdestruktiva beteenden på skolan, liksom alkohol och droger.

– Det kommer vi i kontakt med under hela året men det pratas mer om alkohol och droger mot våren, säger Maria Frykman, första tecknet brukar vara skolk. Det dricks mycket alkohol också, vilket verkar ha en för hög acceptans bland föräldrarna.

Skulle ni vilja skicka något budskap till föräldrarna?

– Fortsätt bry er om, var nyfikna. Stå vid era barns sida och pusha för det som är bra, säger de. Våga stå kvar som föräldrar. Kontakta andra föräldrar och samkör elever till och från olika aktiviteter.

– Kolla internetsajter. Det finns självhjälpssidor som kan vara förödande på nätet.

Mer läsning

Annons