Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jon Olssons liv – en makalös succéhistoria

/
  • Jon Olsson är extremt mån om att allt han gör ska vara bra, ett personlighetsdrag som tagit honom till oanade höjder och vunnit respekt hos alla som har med honom att göra.
  • Lamban med takbox, Jons Lamborghini Murcielago LP 670-4 SV, inköpt nyligen i Monaco för cirka 4 miljoner, är aldrig långt borta.
  • Jon Olsson i april 2001. En 17-åring med ett mål: att bli störst bäst och vackrast inom friåkningen.

Playboytillvaro, lyxbilar, superstjärna, vandrande varumärke. Jon Olssons liv är en makalös succéhistoria. Men att vara Jon Olsson är inget latmansjobb. Ju bättre han blir på saker, desto mer tar han på sig och tiden räcker snart inte till.

Om det är det en sak han önskar så är det att dygnet hade 48 timmar.

Annons

Första gången jag träffade Jon Olsson var han en liten kille med glasögon och lugg på väg till Utah.

Vi hamnade bredvid varandra på planet till Stockholm, dagarna efter att han hade vunnit en av de första hopptävlingarna på torget i Åre.

Det var tio år sedan och under den oansenliga ytan var 17-åringen från Mora redan på väg mot superstjärnstatus.

I dag är glasögonen borta, tänderna vitare och självförtroendet på topp – han fullkomligt sjuder av karisma och utstrålning.

Men sitt jordnära sätt har han kvar. Och han minns den tiden med värme.

Allt var så enkelt då:

– Då funderade man bara på vilka tricks man skulle göra och hur man skulle åka skidor.

Nu är det ett heltidsjobb att vara Jon Olsson. Ett heltidsjobb med ständig övertid där hjulen börjar snurra lite för mycket.

Jon har ett personlighetsdrag som tagit honom till superstarnivå med en helt oöverträffad meritlista inom friåkning. Men också vållar problem ibland. Det stavas perfektionism.

Självförtroende, sade vi, fast ändå inte. Hör på det här:

– Om jag stiger upp på morgonen och tycker att jag inte kan åka skidor (!??!), då mår jag jättedåligt.

Drivs till nya nivåer. Då måste han ut och träna och göra något åt det, och det är den typen av tänkande som hela tiden driver honom till nya nivåer.

– Jag är extremt mån om att allt jag gör ska vara bra, säger han.

Han menar verkligen allt. Perfektionismen stannar inte i pjäxorna utan följer honom dygnet runt. Så när LT ber att få ta en bild på honom och den nya bilen är han inte pigg på det, i så fall vill han ordna bilden själv.

Vi förstår varför. Om vinkeln blir minsta fel på bilbilden är hela hans dag förstörd.

Artiklar om Jon dyker numera upp i de mest skilda tidningar, från sportmagasin till Dagens Industri. Playboy, står det i en rubrik, champagnepartyn, snabba bilar, the good life.

Men vilken playboy stiger upp klockan fyra på morgonen för att jobba, svara på e-post, blogga, bygga hopp, träna hopp, arrangera event, kort sagt sköta sin karriär själv och ändå gå och lägga sig tidigt?

– Jag måste ha min sömn. Får jag inte sova ordentligt funkar jag inte, säger han.

Ett stort stöd. Jon har ett mycket nära förhållande till sina föräldrar, och brodern Hans och hans flickvän Olivia är ständigt närvarande. Hon sköter företaget och är naturligtvis ett stort stöd. Men inte ens hon kan få honom att tagga ner en aning.

– Nej, utbrister han, hon är lika mycket arbetsnarkoman som jag!

Och jobbet växer hela tiden. Ta detta med JOSS/JOI-tävlingarna i Åre som vuxit till ett jättearrangemang.

– Nu har vi blivit bättre och då tar vi på oss mer jobb, säger han.

Men har du inga fritidsintressen som avlastar, musik? Xbox?

Jon skakar på huvudet. Inte ens bilarna kan räknas som fritidsnöje.

– De tar för mycket tid, säger Jon.

I Åre kör Jon Olsson runt i sin senaste ”Lamba med taxbox”, en svart Lamborghini Murcielago LP 670-4 SV, inköpt hemma i Monaco för en dryg månad sedan, för nära 4 miljoner kronor.

Knallorange. När den kom till Åre var den designad av Jon själv i svart och knallorange.

Men han störde sig på det knallorange och ändrade designen efter några dagar. Ett annat tecken på hur allt måste vara perfekt.

Jon Olsson vet att det börjar bli för mycket, och han försöker tänka som bloggar-kollegan Blondinbella rått honom till:

– Hon säger att det viktiga är att vara en trevlig och glad människa, att alla har en dålig dag i bland.

Och han vore inte Jon Olsson om han inte hade en åtgärdsplan för hur han ska hitta bättre balans mellan jobb och skidåkning:

– Jag ska använda sommaren för att hitta en plan på hur jag ska planera bättre, säger han.

Men det finns en sak som har gett nytändning och gjort hela Jons tillvaro mycket mer positiv: det är den nyupptagna alpina karriären.

Nu, när han varit fullt sysselsatt med JOSS/JOI i Åre och inte tränat alpint på ett par veckor riktigt längtar han efter att sätta igång igen.

Sponsorkontrakt. Alpinsatsningen, som började som ett skämtsamt vad, är numera sponsrad av ingen mindre än HQ Bank, som i vintras skrev sponsorkontrakt med honom och svenska alpina landslaget.

Många skrattade när han ingick 50 000- kronorsvadet med sportmedias dåvarande gullgosse, Jens Byggmark, om att han skulle ta sig till alpina OS 2014.

En jibber mot en seriös alpinåkare? Vilket skämt! Alla visste ju att det inte gick kombinera en alpin karriär med friåkning.

Men Jon åkte om Byggmark och vinner nu storslalomtävlingar på FIS/Noram-nivå närmast under världscupen. Ingen skrattar längre.

Han har anlitat Fredrik Nyberg som tränare och nivån har skruvats upp. Och Jon har jättekul.

– Det går väldigt bra. Jag är som en 16-åring när jag kör alpint, säger Jon.

Snart är tiden för intervjun över, vi får fortsätta via e-post, säger Jon. För han måste komma i tid till nästa möte.

– Jag ska lära mig dansa, förklarar han, det är jag urdålig på!

Mer läsning

Annons