Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jagar hundradelar med forskarhjälp

/
  • Micke Swarén ställer in en laserkamera som mäter vilken hastighet Ola Ravald åker med. Utrustningen liknar den som polisen använder när de övervakar hastigheter.
  • Målet med testerna som görs på Vintersportcentrum är att de svenska skidåkarna ska bli snabbast.
Foto: Håkan Luthman
  • Micke Swarén förbereder Ola Ravald för ett teståk i skidspåret på campusplan. Sändarna som sänder information från sulan och stavhandtaget har Ola på ryggen.Foto: Håkan Luthman
  • Teståkaren använder ett par sulor med sensorer som stoppas ned  i pjäxorna.
  • Det är ett sådant här stavhandtag som används vid testerna. Stavhandtaget sänder information till en dator.
  • Vid teståket får Ola Ravald med sig en släde med vikter. Just den här dagen är det forskare från Vintersportcentrum som använder spåret som gjorts i ordning på Campus i Östersund. Men ibland dyker andra östersundare upp i spåret.”Det är bara roligt att östersundarna hittar hit. Det måste vara det mest centrala skidspåret som finns”, säger Ola Ravald.

På Vintersportcentrum finns verktygen för att skapa vinnare. Målet är tydligt, medaljer vid OS i Vancouver nästa år.

Annons

Den som passerat campus i Östersund under de senaste veckorna har kunnat se den skidbana som byggts upp på campusplan. Inklämd mellan de gamla regementsbyggnaderna har en skidslinga gjorts i ordning. Här pågår avancerad forskning inom svensk skidsport.

– Vi har använt banan för att mäta kraft, tryck och acceleration, säger Micke Swarén, laboratorieingenjör och produktutvecklare på Nationellt vintersportcentrum. Vi använder olika mätinstrument för att kunna se kraftkurvor. Vad händer när skidåkaren gör si eller så.

Syftet är att omsätta forskningsresultat i praktiken. Teståkaren använder ett par sulor med sensorer som stoppas ned i pjäxorna. Sedan sänds signaler till datorn, signalerna kan spelas upp i ett dataprogram. Då går det att se hur fotsulan belastar mot pjäxans sula och därigenom vilken kraft som omsätts i kontakten med snö.

– Allt handlar om att uppnå den snabbaste tiden från punkt A till punkt B, säger Ola Ravald, utvecklingstränare, smala skidor.

När det blir dags att analysera teståket kan forskarna parallellt titta på en videoinspelning med åkarens rörelsemönster och samtidigt se hur sulan belastas. Sedan analyseras bilderna av hur skidåkaren rör sig och hur sulan belastas. Kunskapen kan sedan leda till justeringar i åksättet och i slutänden till förbättringar. Det går också att se och analysera olika vinklar och hur kroppen används och belastas i olika situationer.

– Det går att se exakt hur mycket tryck som skapas på vänstra respektive högra sulan. De flesta är lite ensidiga, säger Micke Swarén.

De har även gjort tester med ett trådlöst stavhandtag som också sänder in signaler som visar hur mycket kraft som varje stavtag ger.

– Ett sådant test kan visa att en åkare är snabbare än andra och att det beror på att den använder mer kraft från överkroppen och då kommer Jonas Enqvist in, säger Ola Ravald.

Jonas Enqvist är inriktad på styrka och kan se om det fattas något i styrka och vilka åtgärder som måste vidtas.

– Så här har vi aldrig kunnat jobba tidigare. Det skiljer sig en hel del att kunna göra testerna ute i snön istället för inne i labbet, i snön har du inte ett hundraprocentigt fäste, på rullskidor har du alltid fäste, säger Ola Ravald.

Ola Ravald och Micke Swarén poängterar hela tiden att det är väldigt små detaljer som deras studier kan leda till förändring och förbättring av.

– Det är den sista lilla piffen, grädden på moset, säger Micke.

Men grädden på moset kan vara avgörande. Det är hårt i toppen alla som är där är otroligt bra. Därför har arbetet med detaljerna hög prioritet.

– Det kan bli viktiga detaljer, tar man en hundradel i varje stavtag på ett sprintlopp så kan man defilera i mål, säger Micke.

Allt analyseras, varje liten mikrodetalj går att granska och målet är tydligt – de svenska skidåkarna ska vara snabbast. OS i Vancouver är målet.

– Vi har alla förutsättningar för att få till ett bra OS igen. Det finns kapacitet för att lyfta ett snäpp till, säger Ola Ravald.

– Ju fler delar som är genomtänkta desto större blir chanserna. Vad är kravet till nästa års OS? Hur ser det ut där borta? Vad kommer de aktiva att ställas inför? Det är frågor vi ställer oss, säger Ola Ravald.

Vad tror ni då, blir det några medaljer?

– Vi jobbar för det och målet är att vara så bra förberedda som möjligt, säger Ola Ravald.

Som exempel tar Ola Ravald framgångarna vid teamsprinten i OS 2006.

– Där går det att se en klar relation, mellan vårt arbete och den forskning som gjorts av HC Holmberg och resultatet, säger Ola Ravald.

Ett skidspår på campusplan är det mest synbara tecknet, men innanför väggarna på Nationellt vintersportcentrum pågår ett avancerat högteknologiskt finlir.

– Jag tror att vi ligger i framkant, att vi är världsledande, säger Ola Ravald.

Mer läsning

Annons