Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här finns en hel mil av länets historia

/
  • Släktforskare Ingrid Mattsson från Lit hör till stamgästerna i landsarkivets forskningssalar.
  • Ett gammalt pergament med skrift på latin – troligtvis från 1100-talets England – har någon gång i historien letat sig till Oviken och där använts som omslag till en kyrkobok.
  • Konungabrevet från 1371 är landsarkivets äldsta handling med koppling till Jämtlands län. Kungörelsen säger att Håkon IV skänker mark till Peder Alexandersson i Lockne socken. Eftersom det inte fanns någon produktion av papper i Norden vid den här tiden så tillverkades pergament av skinn.
  • Protokollen från landstingets möten har förändrats en hel del från 1500-talets slut. Här visar Georg Hansson ett beslut från ett ting vid Kungsgården på Frösön anno 1599. Alla närvarande har bekräftat beslutet med personliga sigill i vax.
  • Korrespondens mellan den ryske författaren Leo Tolstoy och Jonas Stadling från Kövra finns i landsarkivets samlingar.
  • Hyllmeter efter hyllmeter med handlingar fyller landsarkivets källare. Men allt är ordnat enligt rigorösa regler. Bokbindare Georg Hansson har inga problem att hitta de dokument han söker.
  • Släktforskare Ingrid Mattsson från Lit hör till stamgästerna i landsarkivets forskningssalar.
  • Arkivassistent Ulla Nyberg ordnar ett kyrkoarkiv från Åre så att det ska bli lättare att leta fram handlingar ur det.
  • Landsarkivet i Östersund omfattar nästan en mil handlingar om de skulle ställas på en enda lång hylla.
  • En stor del av kyrkoböckerna finns även på microkort.

För personalen på Landsarkivet i Östersund är evigheten inget orimligt tidsperspektiv. De dokument som förvaras i där ska bevaras för framtiden. I dag rymmer landsarkivet en hel mil av länets historia.

Annons

Vi kommer ner i källaren och det luktar på ett speciellt vis. Inte som i en unken villakällare utan på ett annat sätt. Luften är torr och det går faktiskt att urskilja lukten av gamalt papper. Vi befinner oss i ett av landsarkivets stora arkivrum.

Hyllmeter efter hyllmeter fylls av böcker, pärmar och mappar med lösa blad. Papper från föreningars arkiv, privata dokumentsamlingar och sparade handlingar från olika myndigheter finns i det stora källarrummet. Skulle man bygga en enda lång hylla skulle den behöva vara nästan en mil lång för att rymma alla dokument som finns i landsarkivet.

Arkivet har sedan det öppnade 1929 tagit emot så många dokument att det nu börjar råda brist på plats. Hur det problemet ska lösas är ännu inte bestämt.

Temperaturen nere i källaren ligger på ungefär 18 grader. Perfekt för att alla dokument, gamla som nya, ska trivas. En låg och jämn luftfuktighet är också mycket viktig för välbefinnandet av de viktiga arkivhandlingarna.

Flera av de allra äldsta dokumenten finns i ett särskilt skåp långt in i arkivet. Bokbindare Georg Hansson öppnar skåpet och plockar ner en av förvaringsmapparna från en hylla. Sedan tar han på sig bomullshandskarna, bläddrar sakta mellan skiljebladen och lyfter försiktigt ut en av rariteterna. Ett konungabrev utfärdat 1371 och det äldsta dokument som direkt berör länet.

Gammal handskrift. Pergamentet är i relativt gott skick och den som kan läsa riktigt gammal handskrift ser att brevet börjar med: ”Wj hakon medh gudz nadh Swerikes ok Noregs konnunger helsom allom thetta breff ...”. Det handlar alltså om kungen av Sverige och Norge, Håkon IV Magnusson, som i det här fallet kungör att han skänker mark till Peder Alexandersson i Börön, Lockne socken. Han passar samtidigt på att förbjuda sina fogdar att handla mot brevets bestämmelser.

Landsarkivet i Östersund har även några dokument som är betydligt äldre än kung Håkons brev. Några pergament som finns i arkiven härstammar troligen från 1100-talets England. Hur de hamnat i Jämtland kan man bara spekulera om . De gamla bladen från katolska mässböcker har i alla fall efter reformationen letat sig till länet och kommit att användas som omslag till kyrkoböcker.

De gamla pergamenten andas verkligen historia men landsarkivarie Eva Sjögren Zipsane är inte så imponerad.

– De äldsta handlingarna är inte mer intressanta än vanliga domstolshandlingar från 1990-talet. För oss är allt lika värdefullt och direkt en handling kommer hit så är det evighetsperspektivet som gäller.

För en obestämd tid. Målsättningen är att alla handlingar ska bevaras på bästa sätt och för en obestämd tid framöver. Det spelar alltså ingen roll hur gammalt ett arkivdokument är, alla som hanterar det ska använda bomullshandskar.

Landsarkivets arbete handlar inte bara om att hålla ordning på och förvara handlingar. Långt ifrån. I arkivets verksamhet ingår också att kontrollera att andra statliga myndigheter sköter sina arkiv på rätt sätt.

– Vi ska se till att de har ordning i sina papper så att offentlighetsprincipen kan upprätthållas, förklarar Eva Sjögren Zipsane.

Nästan allt som förvaras i landsarkivet är tillgängligt för allmänheten. Även de allra äldsta pergamenten. En mindre del av materialet omfattas av sekretess men då handlar det för det mesta om relativt nya handlingar som innehåller personuppgifter.

Två forskarsalar tillgängliga. En stor del av arkivets verksamhet går ut på att göra arkivet tillgängligt för allmänheten och serva dem som vill ta del av handlingar och uppgifter. Landsarkivet har två forskarsalar tillgängliga för dem som vill ta del av det stora materialet. Släktforskaren Ingrid Mattsson från Lit hör till stamgästerna.

– Jag brukar komma hit en eller två gånger i veckan ungefär.

Just den här gången håller Ingrid på att gå igenom kyrkoböcker från 1800-talet som skannats till ett digitalt arkiv. Målet för dagen är att forska på en släkting till en släkting.

– Fördelen med att sitta här är att man kan få hjälp av personalen. Kör jag fast på någon uppgift eller har svårt allt läsa så kan de hjälpa till.

Utåtriktad verksamhet. Förutom forskningen så har landsarkivet också en stor utåtriktad verksamhet. Över 2 000 skolelever besökte arkivet under 2009. Kurser och föredrag ligger också inom verksamheten.

Faktum är att landsarkivet i dag har så mycket handlingar att huvudbyggnaden intill Jamtli bara rymmer en mindre del av dem.

– Vi har tre så kallade fjärrdepåer i Östersund där resten av handlingarna finns, berättar Eva Sjögren Zipsane.

Men som sagt, det börjar bli trångt. Nyligen fick landsarkivet tillgång till stora utrymmen i Lantmäteriets lokaler i Östersund.

– Det kommer att räcka några år till men sedan är det fullt igen. Vi hoppas på att få bygga ut här men hittills har det inte funnits några pengar, säger Eva Sjögren Zipsane.

Mer läsning

Annons