Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För många bilister fattar inte vägskyltar

När jag härom dagen tog bussen till jobbet slog det mig tydligt. Det var becksvart ute och gatlysena var släckta. Kommunen ska spara ström – ett i sig vällovligt syfte.

Annons

Min hållplats ligger alldeles nedanför Östbergsskolan på Frösön. Vid ett övergångsställe som trafikeras av grundskoleelever som endera ska till sina lektionssalar eller den isbana där de har en del av sina idrottstimmar. Det finns vägbulor för att bilisternas hastighet ska hållas nere. Men nu på vintern har snö och is fyllt i farthindren så de knappt märks. Det som är konstigt är att många av de bilister som åker förbi inte verkar fatta vad vägskyltarna betyder.

Ett övergångsställe vid en skola kan innebära att det finns barn i närheten. Vilket borde få varje vuxen människa att reagera. Övergångsställe, släckt lyse, obefintliga farthinder och för hög fart. När jag såg ungarna halka ner över vägen mot isrinken så var det som blev uppenbart: Ungar är inte bara korta vuxna. De är barn och gör barngrejer, och i det ingår ibland att inte titta så noga efter farliga bilar när de går över gatan. Man har ju dessutom tutat i ynglen att ”på de vita strecken går man”. Jag blev alldeles kallsvettig där, då jag väntade i mörkret. Vuxna som kör som biltjuvar och ungar litar alldeles för mycket på att vi stora ska ta huvudansvaret i trafiken.

En grej till. För 40 år sedan kunde människor åka till månen. Därför borde det inte vara tekniskt helt oöverkomligt att konstruera något som ser till att en ynka gatlampa lyser vid övergångsställen vid skolor och platser där barn passerar. Även om det är mörkt som i en säck i övrigt. Ute i byarna är det här ett känt faktum och vi stadsföräldrar kanske är lite mesiga. Men en sak har jag lärt mig av landsbygdsföräldrarna och det är deras mantra: ”Måste det hända något innan man ser problemen”.

I dag är det som vanligt igen. I lördags var allt totalkajko, men en redaktion med ett gemensamt mål kan försätta berg. Jag har hört folk som tycker det är konstigt att din favorittidning Länstidningen från och med i dag ska produceras i samma fastighet som också härbärgerar ärkerivalen Östersundsposten. Folk tror att det blir svårt att skilja publikationerna åt. Men det är inte många som har bekymmer att skilja mellan H&M och KappAhl trots att de också delar på golvytan i samma hus. Det gäller att gå in genom rätt dörr och det tror jag att både mina arbetskamrater och konkurrenterna klarar av

Mer läsning

Annons