Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett typiskt ”klipp-dig-och-skaffa-ett-jobb”-projekt

Annons

Grabben som körde hem mig med bussen förra måndagen tyckte att den dagens epistel var mjäkig. Idétorka, kallade han det. Men jag tvår mina händer en smula. I slutet av artikeln talade jag ju om att den var en lättviktare. Det är mycket möjligt att det är en bra idé att börja läsa måndagarnas texter från slutet så att man blir varse diverse varningar och slipper slösa tid på att läsa om det ändå inte är nåt att läsa. Om jag inte hittat något att irritera mig på har texterna en tendens att bli rätt menlösa.

Jag såg SVT:s senaste dramasatsning. Jag har inte lagt namnet på minnet, men den handlar om någon dokusåpastjärnas liv och leverne sedan hon släppts ut ur dokusåpahuset. Hans Rosenfeldt, som skrivit manus till den här inte direkt rosat marknaden tidigare och givetvis är hans nya inget undantag.

Men å andra sidan kan det inte vara lätt att skriva tv-drama i skuggan av Jonas Gardell. Med hans serie ”De halvt dolda”, som gick för någon månad sedan, la SVT ribban på en så orimligt hög höjd att det är frågan om någon nu verksam författare kan göra det bättre. Men Rosenfeldt är ju i alla fall duktig på att låta käften glappa i radions ”På minuten”.

En konstnär med jämtländskt påbrå – vad annars – tycker det vore en prima idé att placera en röd stuga på månen och sedan har han någon utsvävning om det rätta i att använda pengar till ett sådant projekt. Han har inflytelserika medintressenter ombord på projektet. En av dem är minister Sven-Otto Littorin.

Ett namn som säkert får ett projektledarhjärta på NASA att klappa lite extra. ”Yeah, Swen Åttow. Stuga on the moon. Of course”. Konstnären är tydligen likt tv:s Rosenfeldt bättre på att snacka än att leverera. För min del handlar stugan på månen om ett typiskt ”klipp-dig-och-skaffa-ett-jobb”-projekt.

Extrastark starköl. Det är den hårda verkligheten i Strömsund. Detta syndens näste. Ungdomarna är visst alldeles galna och polisen är stadiga gäster på högstadieskolan. De olika ingripandena refereras av en indignerad lokaltidning (dock inte den du just nu läser). Extrastark starköl. Går polisen igenom fler elevskåp finns risken att de snubblar över cd-skivor med extrahård hårdrock. I kombination med den extrastarka starkölen kan nog ingen föreställa sig det Armageddon som väntar de norra länsdelarna.

Men så länge vi vuxna kramar fredagsgroggen och lördagsvinet får vi nog finna oss i att ungarna gör likadant med burkarna som innehåller extrastark starköl. Det finns ett talesätt med total relevans: Ungarna gör inte som man säger utan som man gör. De föräldrar som nu sitter och är bedrövade över de ungas skörlevnad är nog i min ålder. Jag bara undrar har de aldrig varit unga själva?

Mer läsning

Annons