Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Endast det bästa är gott nog åt svenskarna

/
  • På hyllorna hos Karamellagret ryms godis i alla dess former och modeller. Allt från klassiker som Kinderägg och Pez till mer avancerade Sweet Toys target ball och Frutti Squirt.
  • Den svenska modellen med löst plockgodis sägs vara en starkt bidragande orsak till att svenskarna har mer än dubblat sin godiskonsumtion de senaste 30 åren.
  • Haribos persikor är LT-redaktionens favorit.
  • Minst 2,5 europapallar med godis kommer varannan vecka till Kent Lindqvist och Åsa Westlings butik Karamellagret i Östersund. ”Vi har inget nyttigt alls i butiken och det är vi stolta över”, säger Kent Lindqvist. De testade hälsogodis ett tag, men det köpte inte kunderna. Ett ställningstagande har de dock gjort. ”Vi har slutat helt med energidrycker”, säger Kent.
  • Runt jul är det framför allt mer choklad som Kent Lindqvist på Karamellagret säljer mer av.
  • På hyllorna hos Karamellagret ryms godis i alla dess former och modeller. Allt från klassiker som Kinderägg och Pez till mer avancerade Sweet Toys target ball och Frutti Squirt.

Sverige är en godisälskande nation. På 30 år har konsumtionen av det söta snasket i alla tänkbara färger och former ökat från 8 kilo till hela 17 kilo godis per person och år, vilket är världsrekord.

Annons

Men trots att vi äter mest godis av alla i hela världen är vi kräsna konnässörer som inte nöjer oss med vad som helst.

– Svenskarna är relativt konservativa när det gäller godis och de har en tydlig uppfattning om hur det ska smaka, säger Dani Evanoff, vice vd och försäljningsdirektör för Candyking Sverige som omfattas av Karamellkungen och Godisprinsen, och jämför med hur godiset och kunderna på kontinenten ser på saken. Där kan det räcka med att godiset ser roligt ut och har en rolig färg. Men svenskarna vill att det smaka riktigt bra också.

Och Dani Evanoff vet vad han pratar om för Karamellkungen har omkring 70 procent av lösgodismarknaden i Sverige och omsätter 1 miljard kronor om året genom att sälja godis via egna butikshyllor i flera matkedjor. Dessutom är de även marknadsledande i Finland, Norge och Storbritannien samt har distribution i Baltikum, på Irland och är nu även på väg in i Spanien.

Lösgodis ligger bakom. Denna svenska modell – att sälja plockgodis uppdukat som ett jättesmörgåsbord där kunden fyller påsen själv – sägs vara en starkt bidragande orsak till att svenskarna mer än dubblat sin godiskonsumtion på 30 år. Det menar författarna till den nyss utkomna boken ”Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i karamellkungens rike”.

1980 åt vi 8 kilo godis per person och år, nu tuggar vi i oss 17 kilo. Och något hände i Sverige där på 80-talet. Det var då företag, som bland annat dagens marknadsledande Candyking, gjorde lösgodisförsäljning baserat på självplock, större påsar, pressade priser och kraftig exponering i matbutikerna, till en affärsidé som bara växte och växte i takt med svenskarnas sötsug.

Klassikerna går bäst. Kent Lindqvist och Åsa Westling är några av alla de som lever på detta fenomen. Tillsammans har de drivit den renodlade godisbutiken Karamellagret i Östersund de senaste sex åren och kunderna strömmar till butiken där mer än 100 olika sorter fyller hyllorna.

– Nu till jul säljs det en hel del skumtomtar, mer choklad och annat julgodis, men annars är det framförallt klassiker som Center och Ferrari-bilar som alltid går bra, säger Kent.

Yngre kunder tenderar att köpa mer gelégodisar, äldre kunder väljer gärna hårda varianter som polkagrisar märker han.

– Men vi har väldigt många stamkunder också som köper samma sort eller för samma summa regelbundet.

Och den stundtals intensiva sockerdebatten i samhället verkar inte ha påverkat affärerna. Trots att den senaste Folkhälsorapporten från Socialstyrelsen, daterad 2009, konstaterar att våra matvanor som bara blivit sämre och sämre sedan 80-talet nu blivit sakta bättre. Bland annat har barnens matvanor gått mot mer frukt och grönt och mindre läsk och godis.

– Nej, vår marknad har varit ganska stabil trots sockerdebatten, säger Dani Evanoff och lägger till:

– Jag ser inte oss som den största boven i sockerdebatten. Vi är en ändå en ärlig aktör och köper man godis gör man ett medvetet val, säger han och jämför med det dolda sockret som gömmer sig i livsmedel som exempelvis ketchup.

Mer lyxigt godis. Däremot har det så kallade premiumsegmentet med lyxigare chokladkakor växt den senaste tiden.

– Man unnar sig lite mer finare godis nu, säger Dani Evanoff.

Kent Lindqvist på Karamellagret i Östersund märkte att kunderna gjorde lite annorlunda godisval när sockerdebatten rasade som värst, men nu är allt som vanligt igen.

– Vi testade hälsogodis lite, men det var inte det kunderna kom hit för att köpa, säger han, och därmed åkte det ur sortimentet.

– Nu har vi inget nyttigt alls och det är vi stolta över, säger Kent.

Godiset säljer varje dag, året om men försäljningen stegrar betydligt när helgen närmar sig. Det märker både Kent Lindqvist i sin butik i Östersund och Dani Evanoff på Candyking. Den i särklass största godishelgen är vid påsk när alla ska fylla påskäggen. Halloween har seglat upp som en stabil försäljningsperiod, men alla högtider har sin topp och julen innebär framför allt att det säljs mer choklad.

Mer läsning

Annons