Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det går inte att vaccinera sig mot älgolyckor

Att inte se en hel älg. De är ju stora som en baklastare. Såna borde inte ha körkort.

Annons

Ta bilnycklarna av dem och släng dem i sjön. Sätt upp stora varningsskyltar så man kan se när de kommer på vägarna. Så tänkte jag också innan jag krockade med en älg. Det gick så fort. Plötsligt stod den bara där och plötsligt hade skogens konung några avslagna bakben och hasade tillbaka in i skogen. Det går fort i trafiken. Vilken lugn och skön tur som helst kan inom loppet av en halv sekund förvandlas till elände.

Att älgar blir påkörda är inte så konstigt. Det finns många av dem, och så länge varghatarlobbyn firar triumfer blir de fler och fler. Enkel biologi. Så grundläggande att inte ens den mest inbitne vargjägare borde kunna undgå att begripa (oj, nu kommer allt eventuellt snack om den här artikeln att kretsa runt de två föregående meningarna).

Det går inte att vaccinera sig mot älgolyckor. Det är inte heller ett problem som går att bygga bort. Därför kan jag förstå att Vägverket bara ser tiden an. Älgar och bilar är som eld och vatten. Så länge det finns en älg i skogen och en bil på vägarna kommer det att ske olyckor.

Däremot kan jag inte förstå den sinnessjuka lojhet som samma verk visar i olyckskorsningarna på Frösön. År efter år, vecka efter vecka bärgas förstörda bilar och hämtas skadade människor. Ambulanser och Räddningstjänst åker i skytteltrafik.

Jag antar att det finns någon på Vägverket med någonting i skallen som skulle kunna räkna ut vad man kan göra för att slippa ha det så här. Förra veckan var det ytterligare två olyckor och att kollisionerna bara fortsätter visar väl tydligt att det är något allvarligt fel med korsningarna. Bilförare tappar såklart inte allt omdöme bara för att de ska korsa Vallaleden. Skulle samma förhållanden gälla över hela vägnätet skulle ambulans och räddningstjänst vara tvungna att nyanställa. Kommun- och landstingspolitiker tillsammans med diverse försäkringsbolag borde väl ha några slags påtryckningsmedel i kontakterna med väghållaren. Att Vägverket är så passivt är något vi får betala både genom skattsedeln och höjda försäkringspremier.

När jag gick hem ifrån jobbet häromdagen passade jag på att ta en titt på Östersunds senaste stolthet. Mörkt, dött, kantigt, betongigt med lite skitig gul sten som topping. En husvagn där några sålde munkar var det enda tecknet på mänsklig aktivitet. Det går inte att bygga ett torg som funkar och drar åt sig folk en av 52 helger. 51 veckor om år händer inte mer på torget än att någon säljer några bakverk eller en och annan renkorv. Under den halvtimme jag spanade ut över torget såg jag inte en enda levande varelse som korsade torget. Alla gick runt. Någon borde undra varför.

Mer läsning

Annons