Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt fler unga söker hjälp hos BUP

/
  • Allt fler  av länets ungdomar mår så dåligt att de behöver uppsöka BUP. En fördubb-ling har skett  på tio år, berättar överläkare Anita Englund och avdelningschef Sverker Arver.

Varje år har mellan 1 200 och 1 300 ungdomar i länet kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Antalet ärenden ökar stadigt. Under en tioårsperiod har det skett en fördubbling av antalet patienter.

Annons

– Det nya är att lika många pojkar och flickor mellan 12 och15 år söker hjälp, säger Sverker Arver, avdelningschef på BUP. Det är jämfört med tidigare mönster en tydlig förändring.

– Pojkarna mår som sämst i de yngre tonåren medan flickorna har sina kriser mellan 16 och 18 år.

Vi träffar Sverker Arver tillsammans med överläkare Anita Englund på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Östersund.

Trots oro inför framtiden med omställningsarbete och nedskärningar i landstingets ekonomi hoppas de få behålla nuvarande resurser.

– Vi har en stabil personalgrupp men mer än hälften kommer att sluta inom fem år, säger Anita Englund. Vi hoppas vi ska kunna börja anställa ny personal innan dess så en överlappning kan ske, annars riskerar vi att förlora kompetens.

Barn och ungdomar i vårt län mår allt sämre. Det handlar främst om två stora grupper, de i övre tonåren liksom barn i 10–12 års ålder som är bråkiga och stökiga. Symtomen kan vara att de skär sig, hetsäter eller slutar gå till skolan.

– Tidigare pratade man om att pojkar ofta slåss, blir aggressiva och allmänt jobbiga när de mår dåligt, men det blir allt vanligare bland flickor också, säger Sverker Arver. Men i dag är det tillåtet för killar att vara ledsna också.

Vad blir konsekvenserna för den psykiska hälsan i en lågkonjunktur?

– Jag tror absolut att det direkt påverkar familjen och hur de mår samtidigt som det påverkar även barn och ungas framtidstro, säger Anita Englund.

– Det är vanliga funderingar som barn och ungdomar har. Många ungdomar söker hjälp för att de mår dåligt inte minst inför valet till gymnasiet.

Mycket händer via internet i dag, det finns självmordssajter och andra sajter där man triggar varandra till olika saker. Vad går att göra?

– En del ungdomar berättar för sina föräldrar andra inte, men det är klart att de blir påverkade och söker kontakt.

– Föräldrar ska försöka ha koll på vad deras ungdomar sysslar med på nätet, utan att kränka dem och göra övertramp. Men det kan vara ett sätt att visa att de faktiskt bryr sig.

– Men det är bra att inte föräldrarna vet allt också, säger Anita Englund, ungdomar ska faktiskt träna på att själva ta ansvar.

När barn och ungdomarna kommer till BUP är det 60 procent som söker själva.

En del berättar varför de mår dåligt direkt, för andra gäller det att bygga upp ett förtroende så att de vågar öppna sig.

Det finns också ett samarbete med skolan och socialtjänsten i samtliga av länets kommuner.

– Vi har två handläggare som åker till alla kommuner utanför Östersund och det vill vi gärna fortsätta med, säger Sverker Arver. Vi kan träffa unga och familjer på deras hemort. Dessutom kan kommunerna konsultera oss.

Handläggarna reser ut två, tre gånger per månad.

Oftast reser ändå hela familjen till BUP i Östersund där de får träffas under en hel dag. Ofta har de många bra samtal i bilen både på vägen till och från Östersund, tror Sverker Arver.

– Vi börjar med att försöka definiera vad vi kan hjälpa dem med och sedan träffar vi en överenskommelse om hur vi ska gå vidare.

Många har självmordstankar hur arbetar ni med dem?

– De kan vara svåra att hitta eftersom det finns så många bottnar. Det kan handla om mobbning exempelvis som ständigt fortsätter. Och så har vi jantelagen ...

Har ungdomarna en svag ställning i dagens samhälle?

– Både och, vi lever i en ungdomskultur också, säger Anita Englund. Ungdomarna är mycket tuffare men alla valmöjligheter gör att vilsenheten är större i dag.

Hon pratar om att det dröjer längre innan ungdomarna vet vad de vill välja för yrke och att de flesta som går i gymnasiet inte har en aning om vad de ska bli.

Just att börja i gymnasiet är ett stort steg som gör att många ungdomar känner oro och ångest.

– Det har gjorts en undersökning om ungdomars psykiska hälsa och just vilsenhet är grundorsak till att många mår dåligt. Det gäller att hitta målet i livet och det är en viktig faktor.

BUP klarar vårdgarantin med råge, hit får man komma inom två månader och det dyker upp akuta patienter så gott som dagligen.

Nu vill socialstyrelsen minska vårdgarantin till en månad, en process som varit på gång under flera år.

– Får vi bara behålla de resurser vi har efter omställningsarbetet så finns det en chans att vi kan klara det, säger Anita Englund.

– Vi har redan förändrat vårt arbetssätt, fokuserat på problemet och därmed fått till stånd kortare behandlingstider. Alla får inte heller samma behandling.

Kommer omställningsarbetet att märkas?

– Vi kommer bland annat att bli hårdare mot patienter över 18 år, de kommer att hänvisas till ungdomspsykiatriska mottagningen, vuxenpsykiatrin eller till de psykosociala enheterna där de finns, säger Sverker Arven.

”Pojkarna mår som sämst i de yngre tonåren medan flickorna har sina kriser mellan 16 och 18 år.”

Mer läsning

Annons