Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Alla har en agenda

Annons

Förra året utsågs Emmaboda till Sveriges tredje bästa skolkommun. I årets ranking som presenterades på onsdagen har Emmaboda rasat till plats 55. Spontant tänker man: Vad tusan har hänt i Emmaboda? Fast kanske är det mer motiverat att fråga hur Emmaboda kunde hamna på prispallen förra året, trots att elevernas kunskapsnivå inte alls utmärkte sig i jämförelse med övriga kommuner.

För Torsås kommun är skillnaden i placeringar ännu mer dramatisk; förra året kom man in på plats 145, i år blev det en respektabel 15:e placering. Det är svårt att ta en sådan upphämtning på allvar.

Att mäta, rangordna och sätta ihop resultaten i topplistor har blivit något av en trend. Ideligen kommer undersökningar som självsäkert slår fast än det ena, än det andra. Och medierna är sällan sena att haka på. Ett pressmeddelande som berättar att "På två år har Boden rasat från topp 50 till plats 270 i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet" är journalistiskt lättjobbat, det skriver sig nästan självt.

Sedan kommer domen. Visar resultatet på försämringar, är det naturligtvis smashläge för den politiska oppositionen. Får man däremot en framskjuten plats är det resultatet av ett "systematiskt och ihärdigt arbete" där hela organisationen har "dragit åt samma håll".

Om Lärarförbundet skriver en debattartikel om vikten av att satsa på lärarkåren är det en partsinlaga från en intresseorganisation. Sätter man i stället ihop en undersökning á la bästa skolkommun framstår man som en oberoende uttolkare av verkligheten – trots att budskapet är detsamma: Kommuner som satsar på sådant som värdesätts av Lärarförbundet hamnar högt i rankingen.

Självklart sitter lärarfacken på viktig kunskap om vad som gör en bra skola. Men frågan är om en oberoende forskare skulle utgå från samma bedömningsgrunder. Vissa kriterier skulle säkert finnas med, som lärartäthet, medan andra är mer tveksamma, som hur stora resurser som avsätts till skolan. Att satsa relativt sett mindre på skolan är inte per definition negativt, inte om det betyder att pengarna används på ett smartare sätt. Att vara effektiv med skattebetalarnas pengar är normalt något som premieras, dock inte i Lärarförbundets skolranking. Där är mer alltid bättre.

I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat är skattenivån en faktor; ju lägre desto bättre. Tycker alltså Svenskt Näringsliv – en organisation som alltid propagerat för lägre skatter.

Genom att "mäta" signalerar man ett vetenskapligt förhållningssätt, en strävan att närma sig sanningen utan skygglappar. Alla har dock en agenda. Tyvärr är långt ifrån alla tydliga med sina egentliga avsikter. Därför bör man alltid hålla koll på vem som är avsändare.