Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla barn bör få möta sagor

Annons

Visst är det en fantasikittlande tanke att trollens förebild skulle kunna vara vår nästkusin Neanderthal-människan som levde sida vid sida med oss i tusentals år? Föreställningen om mystiska kanske farliga men ändå dumma varelser som levde i skogen, i berg och grottor, lika men ändå olika, kanske berättades från generation till generation och har överlevt i sagans form till vår tid.

John Bauers förtrollande sagovärld med fjorton sagor skrivna under 1900-talets första årtionden, med illustrationer av den oförliknelige trollmålaren som förliste med ångaren Per Brahe på Vättern 1915, är ingen slit-och-släng bok.

Det är ett praktverk som man ingalunda lägger en skorpa som bokmärke i. Det finns ett gult sidenband för det ändamålet. Kanske något att ge bort i doppresent för framtida högläsning. Ingenting är bättre för barnens framtid än högläsning.

Har då sagorna något att säga dagens barn? Jag tycker det och framför allt unnar jag barnen att möta John Bauers mystiska och speciella bilder. Tänk att återse prinsessan Tuvstarr som de känner igen från reklamen och höra sagan om älgtjuren Skutt!

Skatan som fick salt på stjärten handlar om en gosse som önskar sig det ena och andra och genom skatans list förvandlas han från en drömmare till en riktig entreprenör. Det är väl tidsenligt så det förslår. Dag och Daga är syskon-paret som blir föräldralösa och är redo att gå i döden för varandra. Här kommer trollen in i bilden som giriga och hungriga på guld. Som tur är kan Daga befria sin bror och får dessutom en prins på slutet.

Svanhamnen finns också utgiven på annat förlag som egen bok med nya illustrationer och förenklat språk men jag finner språket vackert, rikt och fullt begripligt här.

”Det var en gång en ung och vacker prins, hela landets stolthet och glädje.” Ja, vi lever ju i en monarki med prinsar och prinsessor och allt går ju att diskutera. Det handlar om Prinsen utan skugga av Jeanna Oterdahl. Skuggor är märkvärdiga saker som barnen kan studera och lie och timglas är lätt att förklara. Här kräver trollen inget mindre än lillasysterns ungdom och skönhet, något mycket viktigt i vår ungdomsfixerade tid.

Sagorna av Helena Nyblom och Elsa Beskow verkar vara genusgranskade, ingen mannamån mellan pojkar och flickor.

Alla barn gillar inte sagor men många gör det och alla bör få chans att möta den sortens litteratur.

Mer läsning

Annons