Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Aleksijevitj hjälper oss att förstå

Annons

Nobelpriskandidaten Svetlana Aleksijevitj är tillbaka i sitt hemland Vitryssland efter några år i exil i Sverige. Tidigare har hon bott i både Italien, Frankrike och Tyskland där hon också fått litterära priser.

Några såna har hon däremot aldrig fått i Ryssland trots att hon i sin senaste bok Tiden Second hand beskriver den där snart försvunna röda människan på ett sätt som måste beskrivas som respektfullt. Hon låter många åsikter komma till tals både under Sovjetsamhället och i den dramatiska förändring som följde på Sovjets fall.

Flera vi talade med i Vitryssland menar att det nog är en bok mest för utlänningar eftersom vi vet hur det var då. Själv säger hon också att den nog haft störst betydelse i utlandet. Hon har till och med diskuterat den med Tysklands president! Jag förstår synpunkten. Boken hjälper oss att förstå hur det kunde gå som det gjorde.

Av boken framgår att fler än hon överraskades av följderna av Sovjetunionens upplösning. I Azerbajdzjan och Georgien utbröt krig!

Och det i ett mångkulturellt land där nationalitet och etnicitet då inte varit viktiga frågor på länge.

Det var en god sida av Sovjetsamhället, säger hon, och sätter det i kontrast till den dagens idé som hon beskriver som myten att Ryssland inte behöver någon annan – Putins ryska nationalism som hon är en hårdför kritiker av, något som till och med gett henne problem med ryska vänner.

Händelserna i Ukraina förskräcker Vitryssland – ett land där var fjärde människa dog i andra världskriget.

Ordet demokrat blir till ett skällsord för många. Aleksijevitj ser upproret i Kiev som ett spontant uppror mot makten, som utnyttjats av nationalisterna.

Hon som själv har släkt kvar i östra Ukraina förklarar våldet där med fattigdom. Så många har så lite att förlora.

På en direkt fråga kommer hon sen ut som Socialdemokrat. Hon har bott i flera länder men i Göteborg i Sverige trivdes hon bäst.

Trots att hon som alla andra vi träffar under Lukasjenkos diktatoriska regim låter pessimistisk om möjligheten till förändring, kan hon tänka sig att det i lilla Vitryssland – stort som Sverige – skulle vara möjligt att ta den socialdemokratiska vägen. Detta då till skillnad från det väldiga Ryssland med dess nyrika elit och auktoritära styre.

Hennes nästa bok på svenska handlar om soldaterna i det sovjetiska kriget i Afghanistan på 80-talet. Just nu skriver hon på en bok om kärleken.