Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ägarskiften besvärliga i norr

Annons

Det saknas insatser för att genomföra ägarskiften i mindre företag, inte minst i Jämtland och Västernorrland där behoven är som störst

Det är ägare till de minsta företagen som löper störst risk att inte lyckas hitta nya ägare till sina företag, när man vill dra sig tillbaka. Det visar en ny studie från Mittuniversitetet som sätter fokus på vilka problem som finns för dessa företag. Studien har genomförts av ekon dr Karin Dahlström inom ramen för det s k SESPA – projektet (Societal Entrepreneurship in Sparsely Populated Areas) vid Mittuniversitetet, som finansierats av EUs regionala strukturfonder samt Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län.

Ägarskiften i mindre företag är komplexa och komplicerade och tenderar att ta flera år. Långt ifrån alla ägarskiftesprocesser når fram till ett fullbordat skifte av ägare till företaget. Misslyckade ägarskiften påverkar inte bara företagets ägare, utan även anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället. Till bilden hör att även ägare till välskötta, lönsamma och bärkraftiga mindre företag misslyckas med att finna nya ägare till sina företag.

Studien pekar på att antalet ägarskiften har legat tämligen konstant under flera decennier och att antalet skiften förväntas ligga kvar på ungefär samma nivåer, åtminstone fram till år 2020. Detta trots det stora antal äldre företagsledare som förväntas dra sig tillbaka under denna period. Uppskattningsvis kommer en tredjedel av företagarna i Västernorrland och Jämtland att sluta jobba inom fem år. I hela landet är motsvarande siffra ca 25 procent.

För några decennier sedan ägarskiftades nästan alla mindre företag till företagsägarens barn, men i dag tar barnen endast över 25–40 procent av företagen - siffror som tycks fortsätta minska. Ytterligare en förändring är att landets företagsägare till mindre företag fortsätter att äga och leda sina företag allt högre upp i åldern, inte minst gäller detta företagarna i landets norra delar.

Processen för att nå fram till ett ägarskiftesarbete är så komplicerad och komplex att företagsägare till mindre företag ofta inte förmår klara processen utan extern rådgivning och stöd inför och under processens gång. Studien klargör också att majoriteten av ägare till mindre företag efterfrågar sådant stöd. I Jämtlands och Västernorrland län som specialstuderats i denna studie erbjuds sällan något stöd, varken på regional eller kommunal nivå. Av studien framgår att inte heller marknadens aktörer erbjuder tjänster som är anpassade i pris och utformning för de små företagens behov av stöd och rådgivning vid ägarskiften. Ofta är dessa typer av tjänster utformade efter större företags behov.

Studiens resultat visar att samhället på alla nivåer, nationellt, regionalt och inte minst lokalt, har mycket att vinna på att så många bärkraftiga mindre företag som möjligt får nya kunniga och engagerade ägare som slutresultat av ett ägarskifte.

I studien pekas på att det finns goda exempel i andra län på regionala och lokala konkreta operativa insatser som kan vidtas för att stötta ägarskiftesarbetet i mindre företag. Det är möjligt att åstadkomma lyckade ägarskiften med hjälp av stöttande och rådgivande operativa insatser. Vi rekommenderar därför att aktörer i Jämtlands och Västernorrlands län borde lära av de goda exempel som finns. Ytterligare en rekommendation är att sådana insatser bör betraktas som en viktig del av entreprenörskaps- och näringslivsutvecklingsarbetet i regionen.

Ekon dr Karin Dahlström, Professor Anders Lundström, Mittuniversitetet, Professor Yvonne von Friedrichs, Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel