Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

70 jobb hotade i Östersund

Regeringens utredning om en ny Alarmeringsmyndighet vill minska antalet larmcentraler i landet.

Risken finns därför att verksamheten inom Trygghetens hus i Östersund försvinner och därmed ett 70-tal jobb.

Annons

Nu reagerar landstingsrådet Harriet Jorderud (S) som tillsammans med biträdande landstingsdirektör Nina Fållbäck-Svensson har skrivit ett skarpt brev till Försvarsdepartementet med krav på att utredningen görs om.

"Utredningen uppvisar ett rikt mått av brister och oklarheter, vilka torde kunna ha undvikits genom ett annat arbetssätt", skriver de.

– Risken är stor att Trygghetens hus blir desarmerat. I utredningen sägs att det ska finnas fem till sju larmcentraler i landet och väljer de då att inte ha kvar Östersund, trots att utredningen nämner Trygghetens hus på ett antal ställen, tappar vi 70 anställda, säger Harriet Jorderud till LT.

– Då förlorar vi också en viktig del i den kugge som finns för länet när det gäller utalarmering, arbetstillfällen liksom samsynen mellan myndigheterna i länet.

– I förslaget med den nya myndigheten följer även en kostnad på 260 miljoner och det ska tas av de statsbidrag som går ut i dag. Över en kvarts miljard tas alltså från statsbidraget för att bilda myndigheten för prio 1-larm, larm när patienten har livshotande symtom eller vid olycksfall.

Som om inte det vore nog, säger Harriet Jorderud att landstinget själva måste bygga upp en lokal verksamhet för övriga larm. Det kommer också att kosta.

– Det är bra att de tittar på gemensamma riktlinjer men inte i den här ordningen.

Hon säger också att det är graverande att en ensamutredare inte har haft med sig sjukvårdskompetens i sitt arbete och att det är ett stort missnöje mot innehållet i utredningen.

Den nya Alarmeringsmyndigheten ska enligt utredningens förslag införas från den 1 januari 2015. Det bedömer landstinget som en alltför optimistisk tidsplan.

Fram till dess ska de hinna upphandla eller inrätta egna larmcentraler för att kunna ta hand om de ärenden som inte Alarmeringsmyndighetens larmcentral ska handlägga.

Ska dessutom samverkan mellan landstingen ske om en gemensam larmcentral så innebär det ytterligare förberedelsetid

Harriet Jorderud säger att de inte bara vill ha en av alarmeringscentralerna i länet utan de har även uppvaktat departementet för att kunna lägga myndigheten till länet.

Kritiken från landstinget i Jämtlands är tydligt, utredningen är otillräcklig, vårdgivaransvar saknas, myndigheten borde ta ett helhetsansvar för alarmering vid alla larmhändelser liknande den modell som redan finns via SOS Alarm, beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna för landstingen saknas till stora delar och behöver klargöras och när man plockar bort ett antal larmcentraler är det av stor vikt att det tas regionalpolitiska hänsyn.

"Samverkan och samlokalisering mellan blåljusmyndigheterna finns redan i Trygghetens hus i Östersund, genom att behålla den larmcentralen skulle ett påbörjat utvecklingsarbete av alarmeringstjänsten kunna fortsätta", avslutar Harriet Jorderud.