Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

40 år sedan det berömda jätteklivet på månen

/

Stora delar av världen höll, liksom personalen på Nasas rymdflygkontroll i Houston, andan under resans sista skälvande sekunder. Men så stod de där, de första människorna på en främmande himlakropp.

Annons

Fokus för medierapporteringen under juli 1969 låg mot himlen och rymden. Länstidningen skrev dagligen om färden från Florida ut i rymden, till månen och tillbaka igen.

Den 16 juli 1969 lyfte den 111 meter höga raketen av typ Saturn 5 mot skyn. Motorerna i trestegsraketen brann i sammanlagt 12 minuter och förde besättningen Neil Armstrong, Edwin Aldrin och Michael Collins ut i rymden.

En stor oro under färden mot månen var ryssarnas obemannade farkost Luna 15 som man befarade skulle vara en kollisionsrisk för månfararna.

På kvällen den 20 juli landade så Neil Armstrong och Edwin Aldrin med månlandaren Eagle på månen. Händelsen följdes av 600 miljoner människor världen över. Sista fasen av landningen blev mycket dramatisk då den utsedda landningsplatsen visade sig vara olämplig och Neil Armstrong kopplade ur automatiken och styrde landaren manuellt den sista biten. Jubel utbröt på Nasas markkontroll och säkert framför många tv-apparater.

Några timmar senare i Mare Tranquillitatis, Stillhetens hav, som var namnet på landningsplatsen, stod Neil Armstrong på månlandarens nedersta trappsteg, klev ner på månytan och yttrade de berömda orden:

– That’s one small step for a man, one giant leap for mankind.

Mer läsning

Annons