Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

11 september – pessimisterna hade fel

Annons

Beror pessimism på för lite eller för mycket information? Jag tror, för lite. Det är fullt sjå med hus, hem, häst, hobby, hembygdsförening … Det blir ingen tid över att sätta sig in ordentligt. Och då segrar pessimismen.

Ta bara det här med 11 september. Vi minns alla vad vi gjorde den dagen då de båda flygplanen dammade in i World Trade Center. Själv stod jag på flygplatsen i Makedoniens huvudstad Skopje och skulle precis lägga mobilen på rullbandet för säkerhetsröntgen. Då ringde min son Patrick och berättade att ett flygplan ränt in en av New Yorks vackraste skyskrapor. När telefonen kom ut på andra sidan röntgen meddelade sonen att ytterligare ett flygplan upprepat katastrofen. I avgångshallen väntade ett tjogtal amerikanska soldater. Jag gick fram till dem och berättade vad jag just fått veta. Varken förr eller senare har jag sett så blekvita militärer. En av dem började gråta.

Det fanns onekligen anledning till sorg och oro. De muslimska terroristerna lyckades 2001 med det eldhelvete över Manhattan som var Hitlers ”största dröm” – grössten Traum. Hitler talade uttryckligen och ordagrant om sin längtan efter ett ”Flammeninferno über Manhattan”. Det fanns anledning att lägga pannan i djupa veck för hotet och hatet i talibanländer som Afghanistan, Somalia, Sudan och Jemen. De verkliga pessimisterna förutspådde ”ett fjärde världskrig”, efter världskrig ett och två plus det kalla kriget.

Visst, det blev kontroller, misstänksamhet och misstro. Kriget mot den fega terrorismen inleddes med USA och Storbritannien som banérförare. Ryssland fick på kuppen grönt ljus för sina härjningar i Tjetjenien. Mycket kan räknas upp på minussidan men, och det är ett viktigt men, det blev varken något nytt globalt krig eller den ragnarök som så många tyckte sig se i kristallkulan. Dysterkvistarna högg än en gång i sten, precis som katastrofisterna i den pågående religiösa miljödebatten kommer att göra.

Den 11 september var ett helvete som hade kunnat få ännu värre konsekvenser. På ett sätt var det tur att attentaten skedde nine eleven, som amerikanerna säger. Tänk om terrorattackerna i stället hade inträffat den 11 juli, då hade det hetat – seven eleven.

Skämt åsido. I stället för jordens undergång blev 11 september för många människor en ögonöppnare, t ex att i inget land där muslimerna dominerar finns en demokrati värd namnet eller ett oberoende utbildningssystem. I de muslimska länderna lever mer än 100 miljoner kristna där många är kusligt förföljda, som i Nigeria. Det är däremot svårt att finna kristna länder som på liknande sätt förföljer muslimer. Det råder inga tvivel om att talibanerna i Afghanistan vill förflytta medborgarna tillbaka till medeltiden. Därför vore ett militärt uttåg ut ur Afghanistan ett svek, framför allt mot landets kvinnor.

Vid Svenska för invandrare i Strömsund fick kvinnorna sitta bakom skärmar för att få vara med på samma lektioner som de muslimska männen. I talibanernas Afghanistan skulle inte ens Strömsundsmetoden vara tillåten.