Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

100-talet bärplockare i tältläger kan bli vräkta

Bulgariska bärplockare har byggt upp ett tältläger med drygt 100 personer en mil utanför Hoting.

Annons

Vatten och el saknas och bland trädstammar som används som bränsle för att laga mat springer barn omkring och leker.

Markägaren Sveaskog tycker att det gått för långt. Skogsbolaget vill få bort besökarna eftersom de också använder skog för att elda och hålla sig varma.

Enligt polisen förekommer bärtransporter nattetid och man undersöker information om att det finns bäruppköpare som försöker kringgå kollektivavtalen.

Det är först när Kronofogden fattat ett avhysningsbeslut, på begäran av Sveaskog, som polisen kan agera i frågan. Det kan ta en vecka.

Under tiden tittar polisen närmare på bärplockarna situation och försöker få klarhet i vem som köper upp bären och om det finns en organisation bakom alltsammans. Någon har försett bärplockarna i Hotning med mängder av bärlådor.

– Vad vi förstår är det någon hund begraven i det här, säger Göran Bergström vid Strömsundspolisen till Radio Jämtland.

Han vill inte närmare kommentera vilken information polisen har om bäruppköpare. Polisen utreder också om det kan finnas andra brott som människohandel kopplat till det här, vilket tidigare förekommit i Hälsingland.

Det finns även uppgifter om rumänska bärplockare i skogarna i norra Jämtland. Bärplockningssäsongen är en tid när många EU-medborgare kommer till Sverige för att arbeta. I många fall slår de läger direkt i skogen och det får betydelse för hur allemansrätten egentligen ska tolkas.

Att slå lägger under en längre period uppfattas av flera markägare som långt utöver vad lagen tillåter i allemansrätten. Tidigare har skogsbolag som Stora Enso ansökt om avhysning av bulgarer hos Kronofogden.

Förra året markerade LRF sin hållning för markägarnas intressen genom att lova ekonomiskt stöd, om de vill avhysa bärplockare från sin mark. Det hänger ihop med att markägare får betala 600 kronor per avhyst person.