Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Familjen Blues ger allt för byn

/
  • Att komma in i musikrummet hos familjen Svenningson är att snabbt förflyttas från ett vinterkallt Jämtland till 
ett hett Louisiana. Bluesen som föddes i New Orleans lever och frodas i Hammarstrand.
  • Per är hårdrockare och vill satsa helhjärtat på musiken. Närmast siktar han på musikfolkhögskola.
  • Att komma in i musikrummet hos familjen Svenningson är att snabbt förflyttas från ett vinterkallt Jämtland till 
ett hett Louisiana. Bluesen som föddes i New Orleans lever och frodas i Hammarstrand.
  • Hanna och Emma sjunger gärna blues med mamma och pappa, även om de har andra musikstilar högre upp på listan. Hanna lyssnar mest på countryrock. Emma föredrar hip-hop, soul och r’n’b.

De har kallats Familjen Blues. Nu skulle man också kunna kalla dem Familjen Allt för byn. Följ med till Svenningsons i Hammarstrand.

Annons

Det kom ett mejl till redaktionen efter höstens bluesfestival. Dåligt av LT att inte uppmärksamma kvinnan som utsetts till årets bluesprofil i länet, tyckte avsändaren. Och det hade ju avsändaren alldeles rätt i.

Men på LT är vi inte sämre än att vi kan bättra oss. Alltså tog vi kontakt med Berit Svenningson och bad att få göra ett besök på Anders Olofs väg 4 i Hammarstrand. Och då fick vi träffa inte bara Berit, utan hela hennes stora, glada, musikaliska familj. En familj som kommer att utgöra en stor del av den nya Allt för byn-ensemblen, som har premiär för sin show på Storsjöteatern i Östersund den 14 februari.

Inte konstigt då att det blev mycket Allt för byn-snack runt kaffebordet med Berit, maken Bosse och barnen Hanna, 29 år i morgon, Per, 24, och Emma, 20. Så vi tar det först och återkommer till det där med Berits bluesutnämning.

Bosse har varit med i Allt för byn från början. Han var en av de tio modiga Ragundamän som valdes ut till TV3:s och Wallmans Salongers punktinsats för glesbygden, tv-serien som blev en krogshow som blev ett lyft för kommunen – men som kunde ha blivit någonting ännu mycket större om bara alla löften som utgavs i början hade infriats.

– Det målades upp mycket som inte vart som det var sagt, konstaterar Bosse utan att gå in på närmare detaljer.

Nu är Allt för byn i tv- och stockholmskrogversion ett avslutat kapitel, men halva gänget fortsätter och gör sin egen show. Robert Falk, Per Bergvall, Jocke Renholm, Emil Höög och Kent Edlund har lämnat ensemblen. Kvar är Bosse, liksom Pär-Åke ”Mr Cassy” Källberg, Torbjörn Vikander, Joakim Färdig och Larz Danielsson.

Och så har det alltså tillkommit tre kvinnor. Berit och Hanna Svenningson går in tillsammans med Inger Landerberg, dans- och dramapedagog och nybliven kulturpristagare från Kälarne.

– Jag hade gått och tänkt på att vi borde ha några tjejer med, och sen ringde Larz Danielsson och sa att han hade tänkt på samma sak. Berit och Hanna var hans förslag, och sen var det Berit som kom på att vi skulle fråga Inger, säger Bosse.

De tre har massor att tillföra ensemblen, konstaterar Bosse:

– Musikalitet, kreativitet och konstnärlig ambition.

Stora ord, tycker Berit och Hanna och skrattar lite.

– För mig är det i alla fall mitt livs utmaning, säger Berit som ger sig in i projektet med skräckblandad förtjusning.

– Jag har ju stått på scen och sjungit så länge jag kan minnas, men att agera och dansa – det är något helt annat. Det ska bli lite latinska rytmer, och jag har det inte helt lätt med koordinationen...

Men med idog träning och några kilos viktnedgång ska det nog fixa sig, tror hon. Och fruktansvärt roligt är det.

– Och egentligen, vad kan hända? Att folk kastar tomater på oss?

Det är nog ingen risk. Det räcker att sitta och fika en stund med Berit för att förstå att hon besitter såväl utstrålning och komisk talang som en god portion nyttig självdistans. Hon kommer att ta publiken med storm.

Vad dansandet beträffar kommer hon att ha gott stöd av dottern Hanna. Hon gick dans- och teaterestetisk linje på gymnasiet och har haft dansen som sin största hobby sen hon var barn. Jobbar i dag med att bygga upp en egen spa- och friskvårdsverksamhet i Hammarstrand efter att ha blivit av med jobbet när Aktsam lades ner.

Friskvårdandet sker mest på kvällstid, det är ju då folk efterfrågar sådant, men Hanna ser till att klämma in repetitioner och föreställningar med Allt för byn.

– Det här ska bli så kul. Och det är så härligt att hela familjen är engagerad, säger hon.

Lillebror Per går in som trummis i Allt för byn-orkestern. Han är en allroundmusiker som även spelar bas och ingår i flera olika band. Han är den ende i familjen som siktar på att kunna leva på musiken en dag och eftersom hårdrock är favoritgenren är han på gång att söka sig till en musikfolkhögskola med rockinriktning.

– Jag har jobbat som vikarie inom omsorgen sedan 2003, men nu är jag arbetslös och det känns som det är dags att röra på sig, säger han.

Dock får man väl anta att det inte blir någon flytt från Hammarstrand förrän Allt för byn-säsongen våren 2009 är avslutad. 20-åriga Emma har också musiken i blodet, förstås. Hon har gått musikgymnasium i Sollefteå och fått rådet av sina lärare att satsa på sin röst, kanske som operasångerska. Nu bor hon hemma och funderar på framtiden, känner sig inte ännu inte riktigt mogen för att inta scenen.

– Men Emma ska få sminka mig till premiären. Det är hon jätteduktig på, säger Berit.

Den 14 februari är det alltså premiär för den nya showen, där ensemblemedlemmarna själva står för alla manus utom ett. Dessutom sköter de nu allt omkring – bokningar, PR, ljud och ljus, kläder...

– Men vi kvalitetssäkrar genom att leja in regihjälp utifrån, säger Bosse.

Berit konstaterar att det har sina problem att hålla flera olika repertoarer i huvudet. Samtidigt som hon jobbar med Allt för byn är hon i slutstadiet av repetitionerna inför en julkonsert på Centrum i Hammarstrand nästa fredag.

– Det är jag och fem andra lokala artister som ska sjunga.

I kväll spelar Berit Svenningsson Blues Band på Captain Cook i Östersund. Dessutom bildar Berit Bosse och Per tillsammans Trio Svenningson, som uppträder i bland annat hembygdsgårdar och kyrkor med en mer jazz- och visbetonad repertoar, från Norah Jones till Olle Adolphson.

– Visst blir jag stressad ibland, men det är en positiv stress, säger Berit, som också upplevt stress av den andra, negativa, sorten.

– Jag har ju gått in i väggen en gång och nu är jag observant på signalerna. Berit har jobbat som undersköterska i många år men i dag är hon lokalvårdare på Anders Olofskolan.

– Det är en fin skola med bra elever och bra personal, och dessutom ligger den tvärs över vägen från vårt hus. Jag trivs, det funkar bra, säger Berit.

Bosse är IT-chef i Ragunda kommun och har sju minuters promenad till jobbet. Det märks att båda älskar sin hembygd och inte ångrar att de valt att stanna kvar.

– Ibland har man väl tänkt tanken att flytta och satsa på musiken, försöka försörja sig på den. Men jag har ju fått så mycket annat som är viktigt i livet här hemma, säger Berit och gör en omfamnande gest mot familjen.

– Vi ville att barnen skulle få växa upp i samma trygga miljö som vi själva, säger Bosse.

Och Hanna, Per och Emma verkar glada åt att mamma och pappa valde som de gjorde.

– Fast nog tror jag att de varit ganska så stora som musiker i dag om de hade flyttat till någon större stad, säger Per.

Bluesprofilen Berit – vänd

Mer läsning

Annons